"Baltikum kan inte räkna med samma stöd som Island"

– Det går inte att jämföra de militära polisuppdrag som Nato utför i de baltiska ländernas luftrum med den begränsade luftövervakning som vi planerar på Island, säger utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP).

– Vi har gjort det klart att övervakningen av Islands luftrum för Finlands inte är en antydan om att vi skulle förändra våra ställningstaganden och våra samarbetsformer med Nato. Det är helt uteslutet, säger Tuomioja.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt (M) är ännu tydligare. Han jämför de patrulluppdrag som svenskt och finskt stridsflyg ska genomföra över Nordatlanten med det militära samarbete som tre nordiska länder redan har på Nordkalotten.

Under några veckor i början av 2014 ska det samarbetet bara flytta till Keflavik på Island.
– Vi får inte och kommer inte från Finlands och Sveriges sida att överta några Nato-uppgifter på Island, säger Bildt.

Föredrar Nato
De baltiska länderna har i likhet med Island inget eget flygvapen. I Baltikum är det stridsflyg från Nato-länderna som sköter vakthållningen i luftrummet. Stridsflyg från Nato-länderna är i ett skarpt läge redo att skjuta ner en inkräktare som kränker Estlands, Lettlands eller Litauens luftrum.
– De baltiska länderna har ett starkt intresse av att det är Nato som sköter den uppgiften. De skulle uppfatta det som en försvagning om Sverige och Finland, som inte är Nato-medlemmar, deltog, säger Bildt.
– De baltiska länderna har inte frågat, kommer inte att fråga och vill av säkerhetspolitiska skäl, som är mycket sunda, inte be Finland och Sverige om hjälp.

Lättare jobb
I Islands luftrum ska Finland och Sverige att sköta de lättare övervakningsuppdragen, men överlåter det smutsiga jobbet åt Norge. De finska och svenska piloterna får antagligen i uppgift att identifiera och fotografera en eventuell oönskad gäst. Däremot är det förbehållet Nato-landet Norge att sköta den sorts sheriffjobb som Nato sköter i Baltikum.
– Vi utför nationella och nordiska uppgifter när vi flyger över Island på samma sätt som när vi flyger över Lappland, Norrland och Finnmark, säger Bildt.

Norges utrikesminister Espen Barth-Eide (S) bekräftar arbetsfördelningen.
– ”Airpolicing” förblir en Nato-uppgift. Under den aktuella perioden är det Norge som står för ”airpolicing”. Det är ett skarpt uppdrag. Om Islands luftrum blir kränkt kommer inkräktaren att bemötas makt från Norges sida.

Inget stort behov
Island representerade på de nordiska utrikesministrarnas möte i Helsingfors av industri- och innovationsminister Steingrímur J. Sigfússon. Han representerar Vänsterpartiet de gröna, ett starkt Nato-kritiskt parti.
Hans kommentar är inte representativ för hela den isländska regeringen, men visar också att det inte finns några omedelbara hot mot Island.

– Jag är kanske inte rätt man att svara på det här. Både jag och mitt parti är emot Islands Nato-medlemskap. Det finns inga stora behov av den luftövervakning som nu erbjuds oss, säger han.