Det rör på sig i kosmetikhyllan

Den globala skönhetsbranschen omsätter nästan 40 miljarder euro om året och konkurrensen är stor. Kosmetiktillverkare lanserar ständigt nya mirakelkrämer som sägs revolutionera hudvården och föryngra vår hud på ett aldrig förr skådat sätt.

En trend bland kosmetiktillverkarna är att anlita hudläkare och biotekniker och marknadsföra sina krämer och serum som produkter i gränslandet mellan kosmetika och läkemedel. Den nya generationens hudvårdsprodukter innehåller biologiskt aktiva ämnen som vitaminer, syror, peptider, antioxidanter och paketeras ofta sterilt med pipetter och bruna glasflaskor.

– Stamceller är det absolut senaste. Alla vill ta fram produkter med stamceller, säger hudterapeuten Annica Forsgren som är återförsäljare av hudvårdsprodukter på Skincity.

Även om många kosmetikproducenter gärna talar om cosmeceuticals (se faktaruta) är skiljelinjen mellan kosmetika och läkemedel är väldigt tydlig.

– Kosmetik är kosmetik och läkemedel är preparat med ingredienser som myndigheterna klassificerat som läkemedel. Det finns ingen medicinsk kosmetika. Om jag som apotekare skulle antyda något annat vore det att vilseleda kunderna, säger Kari Jäsberg, apotekare på Rödbergens Apotek.

Det händer endast ett par gånger om året att Fimea, säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet klassificerar om en produkt. Det kan det handla om preparat mot psoriasis eller mjölkskorv.

Doktorn mot rynkor

Finskättade islänningen och doktorn i molekylärgenetik, Einar Mäntylä är en av de som sadlat om. Efter ett ha forskat och doktorerat i växtbioteknik och utvecklat produkter för medicinsk forskning gick han 2010 delvis över till skönhetsindustrin. Numera läser han också recensioner i Vouge och springer på glamourösa fester där företaget marknadsför sitt hudvårdsprodukter Bioeffect.

Mäntylä är delägare i ett isländskt företag som förut specialiserade sig enbart på att producera proteiner för läkemedelsforskning.

– Men vi märkte att kosmetikaindustrin var intresserad av några av de proteiner som vi producerade. Det cellaktiverande proteinet EGF har nämligen en nyckelposition i förnyelsen av hudcellen.

Företaget startade därför en sidobusiness, Sif cosmetics, som utvecklar och marknadsför egna hudvårdsprodukter.

Mäntyläs företag Orf Genetics har utvecklat och patenterat en metod där de kopierat den genetiska koden för proteinet som finns i människokroppen över till korn som odlas i ett växthus på Island.

– Proteinet har traditionellt sett producerats ur E. coli-bakterier eller ur animaliskt protein, men när proteinet framställs ur växter är produkten renare och säkrare.

Medicinliknande kosmetika som framställs av vetenskapsmän för skönhetsbranschen verkar ha blivit en trend inom kosmetikaindustrin - vad anser du om det?

– Det är helt tydligt en marknadsföringstrend. Men som vetenskapsman vet jag att en hel del av de här mirakelkrämerna inte har någon substans i verkligheten. Med dagens tekniska kunskap kan man se till hudens behov och tillföra de ämnen det råder brist på. Men många hoppar på vagnen utan att besitta den rätta kunskapen. Vi har ett laboratorium där våra forskare testar produkterna och vi samarbetar med hudläkare.

Om man satte samma energi och pengar på forskning till botemedel för cancer och Alzheimers skulle vi kanske ha botat de här sjukdomarna i dag. Vad säger du om det?

– Man har hållit på med cancerforskning med enorma resurser ända sedan 70-talet. Man har kommit långt i förståelsen av sjukdomen och utvecklat goda läkemedel också. Jag tror inte att forskning inom kosmetika tar någonting av läkemedelsforskningen. Ambitiös forskning inom kosmetik kan hitta något nytt inom hudvården som läkemedelsbranschen kan ha nytta av, säger Mäntylä. 

Skönhet på apotek
Kosmetiktillverkare hävdar ofta att deras läkemedel uppvisar mätbara resultat i undersökningar, och en del preparat har säkert en effekt på huden. Men enligt  det Annica Forsgren på Skincity bör man som konsument vara kritisk.

– En del tillverkare gör egna studier med före och efter bilder på tjugo kvinnor som kanske jobbar på företaget. Men när det står att studien är kliniskt utförd kan man vara säker på att den är gjort av en oberoende part.

Kan man verkligen det?
– Visst kan man påstå att studien är kliniskt utförd, men åker man fast kan man ju bli stämd. Fusk upptäcks nog, säger Forsgren.

Farmaceuter vid apotek ska numera också kunna ge rekommendationer om vilka kosmetiska preparats som lämpar sig för olika hudtyper.
Kari Jäsbergs apotek i Rödbergen har förutom receptfria och receptbelagda läkemedel ett exklusivare sortiment av kosmetiska produkter på sina hyllor. Jäsberg är övertygad om att kunderna förstår skillnaden mellan kosmetik och läkemedel.

Enligt farmaceut Sofie Ekroos är kunderna mycket intresserade av kosmetik som liknar läkemedel, men hon tror också att kunderna förstår skillnaden.

– Det finns mycket strikta kriterier för undersökningar som utförs på ett läkemedel innan det kommer ut på marknaden, så läkemedelsutveckling är inte direkt jämförbart med undersökningarna som görs på kosmetika, säger Ekroos.