Foto: Tor Wennström

Presidenten manar till europeisk ödmjukhet

Vi har redan ett Europa i tre våningar, så inget gott följer av att euroländerna går sin egen väg och bildar en topp­union, tror president Sauli Niinistö. EU-krisen bottnar enligt Niinistö i en felaktig uppfattning om en överlägsen europeisk identitet.

Solen skiner igenom de väl tilltagna fönstren och republikens president Sauli Niinistö är på gott humör när han tar emot Hbl på Talludden. Pannan rynkas ändå när Hbl undrar vilka tankar om det öppna samhällets fortbestånd knivhotet mot statsminister Jyrki Katainen väcker.

– Inga positiva tankar, förstås. Motivet var tydligen att mannen på det här sättet ville ha publicitet, vilket inte är så bra, men jag skriver inte under att situationen nu helt skulle ha förändrats. Jag tänker inte isolera mig och jag har också förstått att de flesta andra politiker är redo att fortsätta som tidigare. Vi vill göra det och ska göra det, fastslår Niinistö.

I EU verkar sammanhållningen knaka i fogarna. Borde euroländerna gå sin egen väg?

– Vi har tre grupper i Europa, euroländerna, de andra EU-länderna och så de som är utanför EU, av vilka en del vill bli medlemmar. Ska euroländerna i det här läget bilda en egen toppunion? Jag tror inte att behovet finns och är inte säker på att en ny gemenskap skulle fungera när vi redan har ett Europa i tre våningar. Jag undrar också vad som händer med den del av Europa som lämnas utanför.

Kan man i dag tala om en europeisk identitet?

– Varför inte? Vi talar då faktiskt om den västliga världens identitet som formades för länge sedan. Vi är cirka en miljard människor med den identiteten. Problemet är att det finns sex miljarder som har en annan identitet och jag är inte säker på att vi har erkänt det. Man talar om white man’s burden, en känsla av att vara överlägsen som uppstått under historiens lopp. Vi fick lära oss att vi på något sätt är bättre. Vi har inte erkänt att de andra sex miljarderna också kan något. Det här är en orsak till finanskrisen. För tio år sedan visste vi nog om Kinas frammarsch men vi förstod inte att det inte handlade om att arbete görs där det är billigast. Vi såg inte att utmaningen fanns där på alla fronter.

Borde vi ompröva vår identitet?

– Nej, men vi borde förstå att den inte är överlägsen. Det hjälper ingen att tro att man är överlägsen. Tvärtom försöker man göra bättre ifrån sig när man inser att också andra kan.

Läs hela presidentintervjun i dagens Hbl.