Före detta Sibbobor röstar i Helsingfors

Förvaltningen fungerar bättre i dag, medan hälsovården är sämre, säger invånarna i de delar av Sibbo som i dag är Helsingfors.

Camilla Estlander och Maria Thelen har en second hand-butik tillsammans i Östersundom sedan sex år tillbaka.

Estlander är som Björnsöbo numera skriven i Helsingfors, medan Thelen fortfarande bor på Sibbosidan, i Västerskog ungefär tre kilometer från gränsen.

– Det enda som har blivit bättre är att vi har fått blå bussen hit, säger Estlander.

Sedan Björnsö 2009 blev en del av Helsingfors trafikerar HRT:s bussar rutterna till stadsdelen, vilket gör busstrafiken smidigare och billigare.

I morgondagens kommunalval är det andra gången sedan Estlander flyttade till Björnsö som hon ska rösta i Helsingfors i ett kommunalval.

– Det är jättesvårt. Jag vet inte hur mycket kandidaterna engagerar sig i det här området. Det finns en kandidat som jobbar för viktiga frågor här, men som representerar fel parti.

På det vidsträckta området som sedan januari 2009 bildar Östersundoms stordistrikt bor drygt 2 100 invånare. Nästan en fjärdedel av dem, drygt 450, har svenska som modersmål. Björnsö. Husö, Sundberg och Östersundom bildar i kommunalvalet röstningsområde 55A i Helsingfors.

Sämre hälsovård

Estlander berättar att hon sällan använde privatläkare så länge Björnsö hörde till Sibbo. Vårdcentralen i Söderkulla fungerade ypperligt och trots att den nuvarande vårdcentralen i Östra centrum geografiskt ligger betydligt närmare, känns det mentala avståndet långt. Borta är småskaligheten och den familjära stämningen.

– Nu använder jag privatläkare ganska ofta.

Sibbobon Maria Thelen däremot använder aldrig privata läkarstationer, eftersom vårdcentralen i Söderkulla fungerar så bra.

– Vi har också en liten bank i Söderkulla. Och det är mycket lättare för oss än för Helsingforsborna också när man till exempel ska köa för pass.

När Camilla Estlanders familj för 18 år sedan flyttade till Björnsö gjorde de det uttryckligen för att komma ut till landsbygden. I dag är hon glad för att barnen hann växa upp där. De gick också ut skolan i Nickby och valde att inte flytta till Helsingfors efter att staden tog över.

– Jag säger fortfarande ibland att jag är från Sibbo. Jag säger nog aldrig att jag kommer från Helsingfors, i så fall säger jag Östersundom.

Bättre förvaltning

Ett par kilometer bort på Sottungsbyvägen har Roger Larsson fyra stora växthus.

Den kommunala servicen är inget han tänker på.

– Den berör mig alldeles otroligt lite. Jag har inga barn, jag åker aldrig kollektivt och jag går till privatläkare, säger han.

Larsson har aldrig bott i Sibbo eftersom han flyttade när området redan var en del av Helsingfors. Växthuset har han däremot haft i 25 år, och därför har han en klar åsikt om vad annekteringen inneburit.

– Allt har blivit klart bättre efter att Helsingfors tog över. Staden har en proffsig förvaltning.

På frågan vad som konkret har förbättrats blir svaret.

– Allting. Politikerna i Sibbo saknar visioner.

Medan vi står och pratar åker Gustav Söderling förbi på sin traktor.

– De skulle ha tagit hela Sibbo på en gång bara och inte lämnat det oavslutat, hojtar han från traktorhytten.

Han bor kvar på Sibbosidan, i Storören.

Om han var Helsingforsbo skulle mycket bli lättare, tror Söderling.

– Det skulle vara lättare att få bygglov.

Hans röst i kommunalvalet går till en företagare.

– Jag är själv företagare. Hoppas de skulle få till stånd någonting klokt gällande utveckling, företagare och byggande.

Hur är det med hembygdsidentiteten?

– Nog har jag ju sen sådan som gammal Östersundombo. Men Helsingfors är här bredvid och staden utvecklas. De kommer ju ändå, oundvikligen.