Social- och hälsovårdsreformen på is

Regeringens social- och hälsovårdspolitiska ministergrupp fortsatte gårdagens avbrutna förhandlingar i morse, men lyckades inte enas om reformen.

Fortsatt förhandlingsvilja finns ändå fortfarande, enligt uppgift till Hbl.

Förhandlingarna rörde sig kring ett nytt underlag som presenterades i tisdags, veterligen för att åtminstone SDP ville ha något mer konkret än det tidigare strukturförslaget. Åtminstone två saker i det nya utkastet har varit tvistefrön som gjorde att man inte nådde en lösning: den ena har varit privatiseringar i kommunerna, den andra frågan om läkare kan tillskrivas en plikt att arbeta inom den offentliga hälsovården en viss tid. Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson hade velat ha med en skrivning om att reformen inte skall leda till mer privatisering.

Ministrarna har också försökt hitta en lösning utgående från befolkningsunderlaget, det vill säga hur stora serviceområdena bör vara. Det är en fråga som måste lösas för att kommunstrukturlagen ska gå vidare. 

Meningen var att det bara skulle dras upp riktlinjer som behövs för kommunreformen, men av allt att döma är det andra detaljer som fått överenskommelsen på fall.

På onsdag eftermiddag får de ansvariga ministrarna svara på Centerns interpellation om hur social- och hälsovården ska ordnas i framtiden. Centern anser att medborgarna bör få veta detta före kommunalvalet.

Socialdemokraterna har betonat att reformen inte får leda till en mera utbredd privatisering av de allmänna hälsovårdstjänsterna. Samlingspartiet är mera positivt inställt till privata aktörer inom social- och hälsovården.

Regeringen har haft som mål att kommunerna efter reformen ska vara så stora att de kan sköta sin egen service. Om kommunen förblir liten behövs det dock samkommuner som ansvarar för servicen.