Enkät: Hbl har frågat partierna hur de ser på Helsingfors Energi

Hbl bevakar partier och kandidater inför kommunalvalet. Denna gång handlar det om Helsingfors Energi.

1. Är ni nöjda med Helsingfors energipolitiska mål?

Ville Ylikahri (Gröna)
Vi är nöjda med målet för andelen förnybar energi men anser att målet för utsläppsreduceringen borde vara minst 30 procent till 2020. Vi behöver både energieffektivitet och energisparande.

Thomas Wallgren (SDP)

Vi är gärna med om att skärpa de klimatpolitiska målen, men inte utgående från miljöpolitiskt ohållbara, rent kvantitativa mål. Miljöpolitiskt är det ännu viktigare att vi minskar energibehovet än att vi enbart ökar andelen förnybar energi.Vi är gärna med om att skärpa de klimatpolitiska målen, men inte utgående från miljöpolitiskt ohållbara, rent kvantitativa mål. Miljöpolitiskt är det ännu viktigare att vi minskar energibehovet än att vi enbart ökar andelen förnybar energi.Vi är gärna med om att skärpa de klimatpolitiska målen, men inte utgående från miljöpolitiskt ohållbara, rent kvantitativa mål. Miljöpolitiskt är det ännu viktigare att vi minskar energibehovet än att vi enbart ökar andelen förnybar energi.

Tatu Rauhamäki (Saml)
Andelen förnybar energi ska höjas, men fullmäktiges mål visar sig vara verkligt dyrt att uppfylla. Själv är jag redo att öka utsläppsreduceringen, och på samma gång skriva ner de förnybara målen. Förnybara energikällor ska hellre användas närmare sitt ursprung, än att till exempel köras som pelletar till Helsingfors.

Mikael Sjövall (SFP)
Målet är bra men Helsingfors Energi har sölat med implementeringen. Till exempel samförbränningen av stenkol och biomassa i stadens kolkraftverk kör i gång först nu i oktober efter flera års planering och beredning.

Mika Ebeling (KD)
Jag är orolig över Helsingfors energipolitiska mål. Det har sagts att de kan leda till en bestående höjning av skattesatsen med två procentenheter. Om detta stämmer, är utgifterna för höga.

Pekka Saarnio (VF)
Helsingfors Energi är bundet av fullmäktiges mål. Det finns all anledning att ge det tid att verka på ett energipolitiskt hållbart och resonabelt sätt för att uppnå dem.

2. Ser ni byggandet av flerbränslekraftverket i Nordsjö och nedläggningen av Hanaholmen som det enda alternativet?

Ville Ylikahri (Gröna)
Det är det bästa alternativet. Bara på det viset kan vi öka den förnybara energins andel märkbart. Samtidigt kan vi lägga ner ett gammal kolkraftverk och frigöra verkligt mycket värdefull tomtmark nära centrum.

Thomas Wallgren (Sdp)
Nej. Innan vi låser oss vid en viss lösning efterlyser vi en bättre helhetsbedömning än vad som hittills gjorts av effekterna av Helsingfors beslut på riksnivå. Dessutom kräver vi beslut som på lång sikt skyddar oss mot ett beroende av en internationell biobränselmarknad som vi inte har kontroll över.

Tatu Rauhamäki (Saml)
Nej. Fullmäktige beslöt att flerbränslekraftverket ska utredas. När det är gjort 2015 ska kommande fullmäktige utvärdera saken. Speciellt tidpunkten för investeringen ska göras med eftertanke. En allt för tidig nedläggning av Hanaholmens kraftverk kan bli verkligt dyrt för helsingforsarna.

Mikael Sjövall (SFP)
En kraftfull satsning på biobränslen är ett sätt att nå målet. Kostnaden för ett eventuellt nytt kraftverk i Nordsjö måste ställas i relation till de investeringar som kolkraftverken kräver. Nya tak för svavelutsläppen betyder tilläggsinvesteringar på 102 miljoner euro och den fossila energiproduktionen kostar tiotals miljoner euro per år i utsläppsrätter och förhöjda skatter på naturgas.

Mika Ebeling (KD)
Nej. Det är klart att det finns alternativ.

Pekka Saarnio (VF)
Det finns anledning att stödja projektet i Nordsjö. Hanaholmen ska köras ned först när det är möjligt med tanke på energiproduktionen.

3. Sköts beslutsfattandet om Helsingfors Energis utveckling på ett optimalt sätt i dag?

Ville Ylikahri (Gröna)

Beslutsfattandet har varit öppet. Fullmäktige har dragit upp linjerna för energipolitiken och Helsingfors Energi har förverkligat dem. I Vanda är situationen betydligt sämre. Vanda Energis ärenden diskuteras inte på samma sätt, varken i fullmäktige eller i offentligheten. När och om Helsingfors Energi bolagiseras måste man se till att fullmäktige behåller beslutanderätten om stadens energipolitiska vägval.

Thomas Wallgren (SDP)
Beslutgången är inte dålig. Det är viktigt att fullmäktige styr och det kan fullmäktige också i dag göra. Problemen är i det här fallet mera sakliga än politiska.

Tatu Rauhamäki (Saml)

Inte helt optimalt, men det beror delvis på affärsverksmodellen. Med tanke på utveckling av Helsingfors Energi har beslutsmaskineriet många steg och är långsamt, speciellt om man jämför med konkurrenten Fortum.

Mikael Sjövall (SFP)

Helsingfors Energis direktion har ett begränsat inflytande. De största besluten som berör Helsingfors Energi fattas i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige där det brister i detaljkunskapen om till exempel Helsingfors Energis ekonomi och förutsättningar att överföra pengar till stadens kassa. Helsingfors energi skall ju inte primärt fungera för att överföra pengar till stadens kassa.

Mika Ebeling (KD)

Med tanke på Helsingfors ekonomi är det en farlig situation. Med en trångsynt politik skadar vi stadens ekonomi och gör det betydligt svårare att sköta om våra åldrande invånare.

Pekka Saarnio (VF)

I energifrågor ska man lita på sakkunniga istället för att fatta beslut som ser bra ut.

4. Varför behöver Helsingfors äga ett energibolag?

Ville Ylikahri (Gröna)
Energiproduktion hör till den grundläggande infrastrukturen, och lämpar sig för kommunal ägo. Dessutom gör Helsingfors Energi ett bra resultat som alla stadsbor kan åtnjuta. Esbos exempel visar vilket felbeslut det är att sälja det egna energibolaget.

Thomas Wallgren (SDP)
Energipolitiken spelar en nyckelroll i klimatpolitiken. Den snabba och systematiska övergång som nu behövs i Helsingfors – till minskat energibehov och decentraliserad energiproduktion med förnybara energikällor – kan inte göras samhällsekonomiskt rationellt om inte den offentliga sektorn har en stor roll.

Tatu Rauhamäki (Saml)
Det lönar sig för Helsingfors att åtminstone till en del äga det, främst för att verksamheten är mycket lukrativ. På fjärrvärmesidan finns det ett naturligt monopol vilket talar för att staden är ägare. En fusion med Vanda Energi skulle vara ett befogat steg framåt. Ägare skulle då vara både Helsingfors och Vanda.   

Mikael Sjövall (SFP)    

Helsingfors Energis ekonomiska betydelse för Helsingfors stad är betydande och därför finns det skäl att värna om ägorätten.

 

Mika Ebeling (KD)

Det lönar sig för Helsingfors, och vi kan vara tacksamma för att Helsingfors Energi kunnat överföra betydande intäkter till staden de senaste åren.

Pekka Saarnio (VF)

Helsingfors grundade energiverket för sina egna behov. Det har varit till värdefull hjälp för kommunekonomin och även om det inte ger någon avkastning efter en bolagisering ger det ändå en viss trygghet åt staden och invånarna. Esbos energieskapader är ett varnande exempel på hur det kan gå.