Religiösa argument påverkade lag

– Det spelade stor roll att det definierades som en samvetsfråga. Det påverkade att debatten blev en värdediskussion, och det blev lättare att ta fram religiösa och mer moraliska argument, säger Lise Kanckos som lägger fram sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi i dag.

Samvetsfrågan innebär att riksdagsledamöterna fick rösta enligt personlig övertygelse, ett undantagsfall som ibland används för omröstningar rörande kärnkraft, religion, familjepolitik och sexualitet.

Genom att analysera uttalanden inför stiftandet av lagen ger Kanckos en rad exempel på hur religion i vid mening kom i fokus. Sannfinländaren Timo Soini framhöll till exempel att han är katolik och hur det har påverkat hans syn på frågorna. Samlingspartiets Sirpa Asko-Seljavaara uttryckte förståelse för att andra ledamöter vägde in religion men betonade att hon själv inte har en religiös övertygelse, och vädjade till likasinnade. Hänvisningar till barnets bästa användes av olika åsiktsläger, men med olika innebörd.

Kyrkan splittrad
Att det fanns två yttranden från kyrkligt håll med motsatt uppfattning fick betydelse för debatten om lagen. Kyrkostyrelsen ville begränsa assisterad befruktning till par med en man och en kvinna. Kyrkans delegation för mänskliga rättigheter, KION, kritiserade däremot kyrkostyrelsen för inkonsekvens och hänvisade till att jämställdhet är en viktig människorättslig princip. Det här kan ha bidragit till att både förespråkare och motståndare till lagen sökte argument i kristen tro. Att lagen debatterades före ett valår kan också förklara att partilinjerna uteblev.

– Om ett parti nära ett val tar väldigt tydlig ställning i en omtvistad fråga i samhället så kan det vara strategiskt dåligt för partiet.

Svårare för lesbiska
Finland var länge det mest liberala landet i Norden när det gäller de här frågorna, eftersom assisterad befruktning och surrogatmoderskap under lång tid inte var reglerade i lag. Efter tjugo års utredande kom en lag på plats 2007. Surrogatmoderskap förbjöds, medan barnlösa kvinnor gavs rätt till assisterad befruktning. Föreställningen om hur en familj bör se ut har också satt avtryck i lagen.

– Kärnfamiljen används som modell. Det påverkar debatten att många upplever att traditionella familjevärden är hotade. Men det behöver inte vara så att familjevärden försvinner utan de förändras, säger Kanckos.

Det ena behöver förstås inte utesluta det andra, och det stora flertalet som använder assisterad befruktning är heterosexuella par.

– Men debatten handlade ganska mycket om lesbiska par och ensamstående kvinnor.

Lagutskottet föreslog först att bara heterosexuella kvinnor med en manlig partner skulle omfattas vilket återigen öppnade för moraliska och religiöst motiverade argument. Formellt gäller lagen kvinnor oavsett civil status, men Kanckos påpekar att det i praktiken är svårare för ensamstående kvinnor och lesbiska par att få assisterad befruktning. De får ofta vända sig till privata kliniker. Enskilda läkare avgör vem som anses lämplig att få behandling, ett beslut som heller inte kan överklagas.

Religionens roll förnyas
Att vi har åtskillnad mellan stat och kyrka och anses leva i ett sekulärt samhälle minskar inte nödvändigtvis religionens påverkan på politiken menar Kanckos.

– Nu kan man se tecken på att religionen får en ny roll i samhället, särskilt i den offentliga sfären. Globala konflikter sammankopplas ofta med religion, immigration ger ökad religiös pluralism och i vissa frågor ges kyrkor inflytande över lagstiftning.

Debatten om assisterad befruktning och surrogatmoderskap har inte upphört sedan lagen stiftades. Att den som donerar sperma inte får vara anonym bidrog till att minska antalet donatorer efter att lagen infördes. Samtidigt har tekniken mikroinjektion utvecklats som möjliggör befruktning även med spermier som inte av egen kraft kan befrukta ett ägg, vilket gynnar barnlösa heterosexuella par. Den tidigare snabbt avfärdade frågan om surrogatmoderskap har också öppnats på nytt. Justitieministeriet utreder nu om det borde tillåtas.