Många frågetecken återstår i social- och hälsovårdsreformen

Den ministerarbetsgrupp som arbetat med frågan vill nu att omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (SDP) kommer med ett nytt utkast där de stora riktlinjerna presenteras på fredag morgon, då arbetsgruppen samlas igen.

I förslagsutkastet som FNB tagit del av tar man inte ställning till de stora tvistefrågor som uppkommit i debatten om reformen. Utkastet tar inte till exempel ställning till hur stor befolkning som utgör en god grund för ordnandet av tjänsterna.

I utkastet konstateras att man ännu inte kan bestämma befolkningsunderlaget eftersom det finns så stora skillnader mellan de olika regionerna och deras möjligheter att ordna dylika tjänster. I utkastet sägs ändå att variationerna i behovet av olika tjänster måste beaktas när man avgör hur stort befolkningsunderlag som är realistiskt.

Detaljerna i reformen antas klarna i samband med kommunreformen.

Tjänsterna under samma tak

Det som ändå är känt om social- och hälsovårdsreformen är att målet är att tjänsterna i allt större grad ska finnas på samma plats.
De speciellt krävande vårdtjänsterna ska i framtiden produceras inom ramen för fem så kallade specialansvarsområden. Primärvården ska å sin sida upprätthållas av kommuner eller social- och hälsovårdsområden. De nuvarande sjukvårdsdistrikten läggs ner.

Med reformen vill man säkerställa primärhälsovården och garantera att alla finländare får lika god service oberoende av hemort.
Kommunreformen kommer inte att framskrida förrän de stora riktlinjerna i social- och hälsovårdsreformen klarnat. Tidsplanen är knapp eftersom kommunstrukturlagen ska träda i kraft redan i maj.
Social- och hälsovårdsreformen finslipas fram till årsskiftet.