Vädret står bonden dyrt i Östnyland

Han säger att det krävs mental styrka för ett år som det här. I vår blev sådden sen, vilket för många innebar att vårvetet såddes sista veckan i maj. Det hann inte mogna förrän september kom med fukt och regn.

– Mycket av det är ännu ute på åkrarna, säger Johansson.

Men han tillägger att situationen varierar från gård till gård. Vissa små gårdar har hunnit skörda, andra har lidit av tidsbrist.

I Östnyland kan oljeväxterna klara sig, annat är det med skördarna i Österbotten. Där har spannmålsväxterna i snitt skördats i högre grad än i Östnyland, men den potatis och raps som blivit under vatten, är med all sannolikhet förstörd.

– Det är speciellt potatisodlarna på översvämningsområdena som drabbats, inte minst för att det var liknande problem mitt i sommaren, säger Holger Falck, ordförande för Svenska Lantbrukscentralen SLC.

Mathias Holm, jordbrukare och kontaktperson för SLC:s lokalavdelning i Lappfjärd, konstaterar också att potatis, morötter, oljeväxter och en del spannmål varit oskördade.

Holm har själv några hektar potatis oskördade, men det finns andra som kan ha tiotals. Kartläggningen av skadorna i Lappfjärdstrakten har bara inletts. Översvämningsskadorna på ett tjugotal byggnader är sannolikt lättare att ersätta i en tilläggsbudget. Skördeskadorna är svårare.

– Budgeten för skördeskador är en gemensam pott för hela landet och vi är inte ensamma om att behöva den, säger Mathias Holm.

Jord- och skogsbruksministeriet har vikt 10 miljoner euro för skördeskador och 2,5 miljoner för andra översvämningsskador, men minister Jari Koskinen (Saml) lovar be regeringen om tilläggsanslag när omfattningen av skadorna är kartlagd. Mathias Holm befarar att höstvädret kostar mer än staten betalar.

–  Ersättningarna täcker vanligen en blygsam del av förlusten.

Läs mer i dagens Hbl.