Undersökning: Flygekorrar lever också i stadsskogar

Den utrotningshotade flygekorren har fått stor uppmärksamhet i Finland när upphittade bo- och viloplatser satt stopp för avverkningar, ändrat på vägplaner och påverkat bostadsbyggen. En radiosändarundersökning som gjorts i Kuopio visar att flygekorren också kan vara ett mycket urbant djur och bo stadsskogar.

Både fullvuxna individer och ungar har följts med hjälp av radiosändare i hjärtat av Savolax sedan våren 2008.

– Det bor tiotals flygekorrar i Kuopios stadsområden, säger doktoranden Sanna Mäkeläinen på Naturvetenskapliga centralmuseet.

Hon skriver en avhandling för Helsingfors universitet om hur flygekorrar rör sig och om deras livsmiljö.

Mäkeläinen säger att flygekorren inte direkt är en urskogsart utan den kan hitta en lämplig miljö också i skogar nära städerna. Förutom i Kuopio glider ekorrarna också i skogarna i Tammerfors och Jyväskyläs tätorter.

– Det är många som inte vet att de gråa flygekorrarna kan flyga omkring i träden på deras gårdar om nätterna. Flygekorren undviker helt tydligt inte bebodda områden och är inte rädd för människan.

Dödligheten större i städer

Mäkeläinen har följt med närmare 40 flygekorrar. Nu håller undersökningen på att ta slut och det är dags att gå igenom materialet. Det som står klart är att flygekorrarna rör sig långa sträckor. Speciellt unga honor rör sig långa vägar, upp till nio kilometer. De vuxna honorna i Kuopio har ett genomsnittligt revir på fyra–fem hektar och de vuxna hanarnas revir omfattar tiotals hektar. Hanarna kan till och med ta sig över motorvägar om det finns tillräckligt höga träd på båda sidor om vägen.

Forskaren säger att det är viktigt att de urbana skogarna inte blir för små och att man inte kapar skogskorridorerna där flygekorrarna kan röra sig.

– Det är svårt att säga om det urbana livet gynnar arten. Dödligheten verkar vara större än på annat håll. Till exempel katter tar flygekorrar.
I en omfattande kartläggning som gjordes för sex år sedan uppskattade man att det finns omkring 140 000 flygekorrhonor i Finland.

Antalet flygekorrar befaras minska. Den viktigaste orsaken är skogsbruket. Flygekorren har lidit bland annat för att det finns allt färre träd med hål som den kan bo i. Flygekorren behöver en mångsidig skog med både lövträd och granar.

Flygekorrar kan också drunkna

Många flygekorrobservationer har gjorts i Kuopio och Siilinjärvi, speciellt i samband med väg- och planläggningsprojekt.

Flygekorrundersökningen i Kuopio beställdes av stadens planläggningsavdelning som vill veta var de små djuren egentligen finns.

Många Kuopiobor vet att flygekorren inte är rädd av sig. Folk har sett flygekorrar i sina trädgårdar, på sina balkonger och till med skuttande på restaurangbord.

Många flygekorrar lever farligt. Naturvetenskapliga museet i Kuopio får ta emot ett tiotal döda individer årligen, största delen från landsbygden.

– De införs i vetenskapliga samlingar eller undersöks, säger konserveringsmästaren Terho Hämäläinen.

Dödsorsakerna varierar stort. Flygekorren kan till exempel drunkna i en regnvattentunna som står på gården.

– Under årens lopp har vi fått många som drunknat i hinkar. De fastnar också i taggtrådar. En hade trasslat in sig i flugpapper.
Forskarna tror att ungefär en tiondel av landets flygekorrar bor i Norra Savolax. Flygekorrarna är vanligaste i kustregionerna kring Vasa och i sydvästra Finland.

Glider nästan lika långt som ett spjut

– Flygekorren (Pteromys volans) är en hotad, fridlyst art, som förekommer från södra Finland upp till Uleåborgs- och Kuusamotrakterna.
– Flygekorren lämnar sitt bo oftast när skymningen faller och återvänder innan solen går upp. Därför är den svår att upptäcka. Bäst går den att hitta med hjälp av dess avföring som fallit ned vid foten av trädet där den har sitt bo eller där den ätit.
– Flygekorren kan glida från ett träd till ett annat med hjälp av hudvecken som finns mellan fram- och baktassarna. Den längsta uppmätta glidflygningen är 78 meter.
– Flygekorren trivs i gamla, grandominerade blandskogar, men klarar sig också i yngre skogar om det finns tillräckligt med lövträd och bohålor eller holkar.
– Flygekorren bor ofta i hål som hackspettar gjort i stora aspar, men den kan också göra sitt bo i ett ekorrbo eller en fågelholk eller till och med i byggnader. Flygekorren behöver flera bon på sitt revir.
– En flygekorre kan leva i 6–8 år. Dess naturliga fiender är bergsuven, ugglorna, duvhöken och mården. Skogsbruket är det största hotet mot arten.