Justitieminister Beatrice Ask är i blåsväder efter att hon beslutat att Säpos handlingar inte ska vara offentliga. EPA/JANERIC HENRIKSSON

Säpos bruk av skattepengar hemlighålls

Svenska Säpos nya öppenhet har tydliga begränsningar – det går inte att granska hur myndigheten använder skattepengar. Sveriges regering har sekretessbelagt allt, och justitieministern anmäls till riksdagens konstitutionsutskott.

När Dagens Nyheter, som granskat Säpos James Bond-fest för fem miljoner kronor, ville ta del av myndighetens resultaträkningar för 2010 och 2011 kom beskedet att det kan hota rikets säkerhet om uppgifterna blir kända.

När Anders Thornberg blev ny Säpochef i somras uppgav han att utvecklad öppenhet ligger honom varmt om hjärtat, men att det också finns gränser.

"Inte klart"
Nu har först Säpo sagt att det inte är möjligt att lämna ut uppgifterna. Därefter har justitieminister Beatrice Ask (M) fått regeringen att besluta att allt från hyresutgifter till telefonavlyssning och kaffekassa är sekretessbelagt.

–Det står inte klart att uppgifterna kan röjas utan att det skadar säkerhetspolisens fortsatta arbete, säger Christoffer Järkeborn, Asks stabschef, till TT.

Beslutet går inte att överklaga. Därmed går det inte att granska hur Säpo använder skattepengar på drygt en miljard kronor (närmare 120 miljoner euro) per år.

"Fullständigt absurt"
Vänsterpartiet ska anmäla justitieminister Ask till konstitutionsutskottet (KU). Om hon hemligstämplar uppgifter för att undvika granskning av Säpos internrepresentation bör det utredas av KU, enligt Lena Olsson (V), ledamot av riksdagens justitieutskott.

Enligt Nils Funcke, sekreterare i regeringens yttrandefrihetskommitté, är beslutet "fullständigt absurt" och visar att Säpo slentrianmässigt använder sekretessbestämmelserna. Enligt Funcke kan man inte generellt hemligstämpla en handling utan varje uppgift som begärs ut ska behandlas för sig.

Justitiekanslern (JK) Anna Skarhed kan bara anta att departementet verkligen sett att det utgör en risk om uppgifterna blir kända.

–Man får förutsätta att det finns goda skäl för att göra på det här sättet men jag inser att det också kan skapa frågetecken, säger Skarhed till TT.