Professor: Avgiftsbelagda studier kan öka jämlikheten

Undervisningsministeriet har gjort en undersökning som visar att hög lön för pappa ofta innebär universitetsstudier för barnen. Nästan hälften av medicine studerandena har en pappa som tillhör den tiondel av befolkningen som tjänar mest.

Även de som studerar juridik eller ekonomi har betydligt rikare pappor än vad genomsnittsfinländaren har. Av dem som studerar på universitet är det sällsyntast med rika pappor hos dem som studerar hälsovetenskaper.

Nästan 40 procent av studerandena som siktar på en kandidat- eller magisterexamen på universitetsnivå har en pappa som tillhör den nämnda tiondelen av befolkningen.

Den tiondel av befolkningen som tjänar mest har en snittinkomst på 46 800 euro i året.

Matti Virén säger att man i Finland tror att avgiftsfria studier leder till ett mer jämlikt samhälle. Forskning visar dock att föräldrarnas utbildningsnivå och inkomster spelar en betydande roll för barnens studier. Läkarbarn blir ofta läkare.

– Utbildning är mycket ärftligt. Det vore värt att ta sig en funderare över huruvida utbildning faktiskt är det effektivaste och billigaste sättet att omsätta jämlikhetspolitiken i praktiken, säger Virén.

Virén ifrågasätter den avgiftsfria universitetsutbildningen. Han anser att studerandena kunde krävas på en utbildningsavgift på 10 000 – 20 000 euro efter att de avlagt sin examen. Avgiften skulle gälla dem som fått jobb, och kunde bäras upp gradvis i samband med beskattningen. Systemet skulle ge staten tillbaka en del av nyttan studerandena fått. Virén säger att en examen kostar 30 000 – 40 000 euro.

– Pengarna kunde användas till andra jämlikhetsprojekt.

Till exempel Storbritannien har avgiftsbelagda studier.

"Ojämlikheten har minskat"

Professorn i utbildningssociologi Osmo Kivinen säger att Finland är ett av toppländerna när det gäller jämlika studiemöjligheter.

Kivinen, som jobbar på Åbo Universitet, säger att jämlikheten gått framåt sedan 1970-talet och sedan grundskolesystemet infördes. Som exempel nämner han ökningen av studieplatser vid universiteten.

– I yrkeshögskolorna finns det inte längre skillnader mellan studenter från akademiska och icke-akademiska hem. Där har alla samma möjligheter, säger Kivinen.

Han tillägger att ojämlikheten minskat också i universiteten, men att utvecklingen nu verkar ha stannat av.

– Det verkar som om ojämlikheten ökat en aning under de senaste fem åren. Men det lönar sig inte att dra några långtgående slutsatser av det.

Kivinen har forskat inom ramen för Undervisningsministeriets program för jämlikhet i utbildningen. Han förhåller sig lugnt till uppgifterna i den nyaste utredningen.

– Akademiker i Finland har rätt så bra inkomster.

Ministeriets statistiska undersökning omfattar alla universitetsstuderande och bygger på uppgifter från Statistikcentralen.