Nya lagar väntas slå ut snabblåneföretag

– Det är katastrofalt för hela branschen, säger Kari Kuusisto som är verksamhetsledare på organisationen Suomen Pienlainayhdistys som företräder kreditföretag med små lån som affärsidé.

Lönsamheten för många av de nyaste låneföretagen är inte bra säger Kari Kuusisto.
– De företag som var med från början runt år 2005 går det okej för. Men av de som kommit in de senaste åren tror jag knappt att något är lönsamt, säger han.

Enligt den svenska affärstidningen Dagens Industri är lönsamheten mycket låg i motsvarande bransch i Sverige. Sammanlagd vinst var bara 22 miljoner svenska kronor (knappt 2,6 miljoner euro) förra året, för hela branschen. Det beror bland annat på hårdare lagstiftning mot snabblån, och flera företag har valt att lämna marknaden.

Kari Kuusisto tror att antalet företag också i Finland kommer att minska drastiskt med anledning av de föreslagna ändringarna i lagen.

– Vi har fått fler medlemmar men samtidigt ser vi nu de största förändringarna någonsin i branschen. Situationen för oss är säkert helt annorlunda om ett år.

Konsumentverket utövar tillsyn över branschen med snabba lån, och har bland annat riktat böteskrav mot företag som marknadsför sig på ett vilseledande sätt, utan att redovisa alla villkor för lånen. Myndigheten har också deltagit i att ta fram aktuella lagförslag om tak för räntekostnader, och större ansvar för företagen att ta reda på låntagarens kreditvärdighet.

Gunveig Planting som är jurist på Konsumentverket säger att ingen kan veta säkert hur den nya lagstiftningen kommer påverka branschen, men att de hoppas att den får effekt.

– Kostnaderna för lånen är så höga, men med ny lagstiftning skulle de bli mycket mycket lägre, säger hon.
Hon tror precis som branschorganisationens ledare att fler företag kommer att upphöra med den här typen av lån.

– Troligen gör de det. Det har varit för lätt att tjäna pengar i branschen, säger hon.
Enligt Kari Kuusisto skulle en bättre åtgärd än de föreslagna räntetaken vara att införa ett register över personers kredithistoria, som i Sverige och andra länder. Det tror han däremot inte att beslutsfattarna är intresserade av.

– De ser inga fördelar med det. Majoriteten av riksdagen vill nog få bort smålånen helt, säger Kuusisto.
Gunveig Planting säger att ett kreditregister teoretiskt kunde vara ett sätt att undvika att personer hamnar i skuldfällan. Men det är heller ingen garanti mot oseriösa långivare.

– Nu frågar de inte ens låntagarna om deras kredithistoria, så jag tror inte det skulle lösa alla problem. Skulle låneföretagen använda det om det fanns, vem vet, säger hon.

Fakta om snabblån
Ett 80-tal företag i Finland beräknas erbjuda snabblån via telefon eller internet.

Lånen marknadsförs ofta som räntefria men kan ha höga avgifter som i praktiken motsvarar en årsränta på många hundra procent.

Konsumenttvistenämnden ingrep nyligen i ett fall där den reella årsräntan blev över 1 000 procent.

Regeringen föreslår ett räntetak på 51 procent på krediter under 2 000 euro. Riksdagens ekonomiutskott ska nu behandla frågan.

Konsumentskyddslagen reformeras och eventuellt förändras konsumentombudsmannens metoder för att bättre skydda låntagare.

En översyn av indrivningslagen pågår också vid Justitieministeriet.