Foto: Tor Wennström

Hård konkurrens om laseroperationer

I dag opererar finländarna sina ögon i Tallin, vissa till och med i Turkiet. Men om något går snett hamnar de på Hucs ögonklinik i Tölö. Professor Timo Tervo varnar för bristfälliga undersökningar och tycker att de som opererar borde betala för komplikationerna.

Sedan Anne Berg, 52, tog av sig sina glasögon på en klinik i Istanbul har hon varken behövt glasögon för att läsa eller för att se sjömärken. I stället för progressiva glasögon har hon ett öga som ser nära och ett öga som ser på avstånd.

– Jag fick glasögon i tonåren och var innerligt trött på brillorna och på att pilla med kontaktlinser i ögonen. Att operera ögonen var en mångårig dröm. Jag följde med priserna men ingreppen var alldeles för dyra för mig.

Därför tvekade hon inte när hon fick syn på en annons om att man kan göra operationen betydligt förmånligare i Turkiet .
– Jag var i Istanbul några dagar före och några dagar efter ingreppet, och betalade inte operationen innan jag sett kliniken och tagit reda på kirurgens bakgrund. Några summor minns jag inte men hela paketet blev hälften billigare än vad motsvarande operation skulle ha kostat i Finland. 

Bakom annonsen låg Jan-Peter Ivars i Närpes, som kom i kontakt med den turkiska kliniken när hans sambo skulle operera sina ögon för snart tre år sedan. Det var inte bara den vänliga personalen som gav intryck.
– Turkiet är förmånligt bland annat på grund av beskattningen, säger Ivars.

Några månader efter sambons operation blev den första gruppresan verklighet. Anne Berg var med på följande och sedan dess uppskattar Ivars att ungefär tvåhundra har fått sina ögon opererade, de flesta från Österbotten.
– Hittills har ingen kommit tillbaka utan att ha blivit opererad. Men jag har inget att göra med operationen, jag arrangerar bara resan och fixar kontakterna, säger han.

Osunda drag
Den som vill låta operera sina ögon har flera möjligheter. Till exempel är priserna en tredjedel lägre på andra sidan Finska viken. Enligt ögonkirurg Tiina Pakosta på estniska Laservisoon beror det på att administrationen är förmånligare och lönerna lägre.
– Vi opererar ungefär 25 finländare i månaden. Antalet är konstant, vi behöver inte ens göra någon marknadsföring i Finland.

Hur många som opererar ögonen utomlands, eller som över huvud taget opererar sina ögon för att bli av med glasögonen, finns det ingen officiell statistik på. Men konkurrensen är knivskarp, enligt Timo Tervo som är professor vid Hucs ögonklinik i Mejlans. Han har själv opererat på privata läkarstationer och vet vad kunderna vill ha. Men efter att ha sett de patienter som kommer till Hucs med bestående men efter operationerna efterlyser han ett system som skulle tvinga dem som utför operationerna att ta mer ansvar. I dag har branschen osunda drag, anser han.
– Nu tänker man att om jag inte opererar, gör någon annan det. Den här businessen förändrar människors liv och förorsakar kostnader för skattebetalarna.

Han föreslår att patientskadeförsäkringen skulle fungera på samma sätt som bilförsäkringens bonussystem. De läkare vars operationer leder till komplikationer skulle tvingas betala en högre försäkring. 

– Man kunde också införa en plikt att ersätta alla kostnader till sjukhuset som sköter komplikationer efter privat kirurgi. Då skulle risktagandet på patienternas konto minska.

Kräv undersökning
Hur ska man som patient försäkra sig om att allt görs rätt, Timo Tervo?
– Själva ingreppet är inte ett problem, det kan man göra nästan var som helst. Det viktiga är att ögonen undersöks grundligt och att man får tid på sig att överväga riskerna.

I klartext menar han att pupillerna alltid måste utvidgas i samband med förundersökningen, och att ögontrycket och ögonbottnarna måste kontrolleras. Själv anser han att patienten inte ska göra operationen samma dag som förundersökningen visar grönt ljus, utan noggrant överväga beslutet.
– Jag har sett resultatet när man opererat för tunna hornhinnor, korrigerat för mycket eller gjort flera ingrepp. Det är farligt att tänka att det skulle vara ett riskfritt ingrepp.

Han hävdar att de flesta får någon form av negativa förändringar som sämre mörkerseende eller torra ögon, men att det kommer fram först när man frågar mer detaljerat.
– Folk är så glada över att slippa glasögonen. De som sett sämst är redo att acceptera mest.

I reklamen framhålls ofta att operationen görs med den senaste tekniken. Finns det någon ny revolutionerande metod runt hörnet som det lönar sig att vänta på?

– Nej, tekniken utvecklas stegvis. Det fins små tecken på en renässans för PRK, där man inte skär något lock i hornhinnan, eftersom det kan vara bättre för mindre korrektioner. Men då kan bara ett öga opereras per gång, och det är branschen inte så intresserad av. Jag hoppas att man i allt högre grad skulle välja teknik efter patienten.