Konsumentförbund för receptfria mediciner till matbutiken

Läkarförbundets verksamhetsledare Heikki Pälve anser att en ökning av utbudet leder till att läkemedel används i onödan.

– Sannolikt skulle användningen av värkmedicin och de problem den för med sig öka. Till och med vanliga värkmediciner har många förrädiska biverkningar om de används i stora doser.

Enligt Pälve försämras värkmedicinernas effekt om man använder för mycket av dem.

– Det är klart att ett nytt smärttillstånd då kräver en större dos värkmedicin.

Konsumentförbundet förespråkar däremot att egenvårdsläkemedel säljs även på annat håll än i apotek. Enligt förbundets generalsekreterare Juha Beurling är erfarenheterna från andra länder uppmuntrande.

– I många europeiska länder säljs egenvårdsläkemedel utanför apoteksvärlden, och några avsevärda nackdelar har inte konstaterats. Om det fungerar på annat håll, så varför inte hos oss.

Beurling tror inte att folk börjar proppa i sig piller på samma sätt som snask. De farhågorna skulle i så fall redan ha besannats i de länder där egenvårdsläkemedel redan säljs i vanliga affärer.

För dagligvaruhandeln skulle egenvårdsläkemedlen föra med sig en inkomstökning på tiotals miljoner euro. Enligt en rapport från Konkurrensverket såldes det i de finländska apoteken år 2010 egenvårdsläkemedel för över 300 miljoner euro. De stod för mer än en tiondel av den totala läkemedelsförsäljningen.

Vd Kari Luoto på branschorganisationen Dagligvaruhandeln säger att branschen inte har gjort några exakta kalkyler på den väntade försäljningsökningen.

– Jag har fått uppfattningen att man i Sverige talar om en årlig försäljning på 110 miljoner euro. Finland är ett mindre land, men man kunde tänka sig att 30 procent av egenvårdsläkemedlen vid någon tidpunkt kunde säljas i livsmedelsaffärer.

Han tror inte att det skulle bli fråga om någon stor produktgrupp för affärerna, men anser butiksförsäljningen skulle förbättra servicen, sänka prisnivån och spara in pengar för staten.

Pälve på Läkarförbundet antar att butiksförsäljningen äventyrar läkemedelssäkerheten och leder till att apoteksnätet minskar i glesbygderna. Det försämrar i sin tur tillgången på receptbelagda läkemedel.

Kari Luoto påpekar å sin sida att matbutikerna är glesbygdens ryggrad.

– Matbutiken är vanligen den sista instansen som ombesörjer servicen i glesbygder.