Foto: Benjamin Suomela. Valter Paavola, Einar Nordström, Clara Feodoroff, Ester Holmström och Casper Törmä tycker att den som ger sexualupplysning ska vara på samma nivå som de unga.

Sexupplysning borde utgå från de ungas egna behov

Då unga frågar om sex handlar det ofta om problem. – Sexualupplysningen skulle gärna få ha en mer positiv utgångspunkt: Det är rätt att njuta av sex, säger forskaren Tuija Rinkinen.

I över tio år har Väestöliitto haft en webbtjänst där unga anonymt får svar på sina frågor om sex av befolkningsförbundets experter. Nu har Tuija Rinkinen gått igenom över tusen meddelanden med sammanlagt 2 055 frågor för sin doktorsavhandling.

Den yngsta frågeställaren var 11 år och den äldsta 17 år.

– Unga behöver både basinformation om sex och samlevnad och svar på mycket specifika, detaljerade frågor, sammanfattar Rinkinen som själv arbetar med sexualhälsa på Väestöliitto.

En gemensam nämnare hos de unga är en betoning på problem.

– Det handlade om problem vid samlag, svårigheter att få orgasm och komplikationer vid onani. De unga ville veta vad som är fel och hur man åtgärdar det.

Många vill också ha en slags bekräftelse av den vuxna.

Också vid frågor om kroppen är fokus på misstankar om fel: är flytningarna normala, är penisen som den ska?

Tuija Rinkinen säger att en del verkar ha väldigt goda kunskaper, medan andra inte ens vet hur man blir gravid.

– Kan man bli gravid av oralsex eller av sex med kläderna på, illustrerar hon.

Det här ställer krav också på den som ger upplysningen, till exempel i en skolklass. Det gäller att försöka hitta rätt nivå och enligt Tuija Rinkinen är ett sätt att samla in frågor. För ofta är de sådana som en vuxen inte ens kan tänka sig.

Enligt Rinkinen borde utgångspunkten vara uttryckligen de unga – i stället för vetenskapliga eller biologiska angreppssätt som ofta gäller än i dag.

Känner unga
Frågelåda är ett koncept som eleverna i Hagelstamska skolan i Grankulla är bekanta med. Casper Törmä, Einar Nordström, Ester Holmström, Clara Feodoroff och Valter Paavola går i nian och kommer att under året, som de andra på årskursen, ha en sexvecka med flera föreläsningar.

Sedan 2006 är hälsokunskap ett obligatoriskt ämne och i det ingå sexualundervisning som skolhälsovårdaren håller i klass sju och åtta.

– Det som var på sjuan var på en nivå som om vi aldrig hade hört om sex förr, säger Einar Nordström.

Tidningar, böcker, internet och kompisar är för dem viktiga källor, men de tycker att skolan också har en roll. Undervisningen kunde ändå i ännu högre grad byggas upp kring elevernas frågor. Då är den också mer sannolikt på rätt nivå.

En bra sexpratare är enligt Valter Paavola någon som har med unga att göra. Han och Ester Holmström berömmer församlingens ungdomsledare.

– Hon är på samma nivå, säger Holmström.

Skolans upplysning betonar däremot, enligt Clara Feodoroff, ofta risker.

– Eller att du inte är redo för sex ännu, först sen då du vet tillräckligt och är tillräckligt gammal, säger Paavola.

Känslor framför teknik
I Tuija Rinkinens undersökning kommer det fram att en del ungas uppfattning av sex baserar sig på porr – som finns lättillgängligt på nätet. Speciellt stark är den här tendensen enligt henne ändå inte och också de Grankullaelever som Hbl möter verkar vara källkritiska.

– Det finns internetsidor som ger rätt information, men också massor som ger fel, säger Einar Nordström.

Skolhälsovårdare Mariann Olin kan ändå se att en del tar intryck.

– De kan tro att sex ska vara så jätteavancerat, men man klarar sig bra med munnen och två händer.

Hon talar gärna om känslor framför den tekniska prestationen.

Möjligheten att ställa anonyma frågor på internet, är enligt Tuija Rinkinen värdefull. Enligt henne är det viktigt att de besvaras av experter som har aktuell information och som kan tolka frågorna rätt. Samtidigt får man enligt henne inte heller glömma skolornas upplysning och samtal med en vuxen på tu man hand.

Däremot är ämnena enligt henne ofta så känsliga och personliga att unga sällan talar om dem med föräldrarna.

– Men familjen är mycket viktig för att ge barnen grundtrygghet, stöda självförtroendet och lära sätta gränser, vilket är viktigt för att undvika negativa sexuella erfarenheter.