Sverige köper nya Super-Jas

 Projektet väntas kosta svenska skattebetalare 90 miljarder kronor (11 miljarder euro) och Schweiz kan fortfarande dra sig ur. Nu får regeringen hård kritik av oppositionspartier.

– Vi har ett försvar som går på kryckor. Ska man bära en stor del av kostnaden för ett Jas Gripen som kommer att krascha försvaret?, undrar Peter Rådberg, försvarspolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Till en kostnad av cirka 90 miljarder kronor under de närmaste 30 åren ska regeringen köpa in mellan 40 och 60 exemplar av det framtida Jas Gripen E/F. Enligt regeringen blir utvecklingen av planet möjlig genom en överenskommelse med Schweiz, som ska köpa 22 plan.

– Försvarsmaktens bedömning är att någon gång efter 2020 så behöver vår stridsflygsförmåga lyftas och nästa generations Gripen skulle motsvara de kraven, säger försvarsministern Karin Enström (Moderaterna) till nyhetsbyrån TT.

Pengar till försvaret
Projektet belastar Försvarsmaktens konton. Myndigheten föreslås därför få 300 miljoner kronor mer i anslag inför nästa år och året därpå. Enström tror inte att försvarets andra verksamheter hotas av kostnaderna.

– Vi ser ingen risk för undanträngande effekter. Det är viktigt att vi totalt sett har en balans i ekonomin för Försvarsmakten, men det får vi återkomma till, säger Enström.

Förslaget har stöd från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Kritiker från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Svenska Freds oroar sig dock för att prislappen ska dra iväg ytterligare. Miljöpartiets Peter Rådberg befarar att Jas-satsningen kan leda till besparingar på 2,7 miljarder om året i försvaret.

– De 300 miljonerna som regeringen ska lägga till nästa års budget är småpengar, säger Rådberg.

Även Torbjörn Björlund, Vänsterpartiets ledamot i riksdagens försvarsutskott är kritisk. Han tror inte att 90 miljarder kommer räcka utan tycker att man i stället borde satsa på att rusta upp befintliga Jas-modeller.

– Man vet ju att det kommer att rusa i väg. Det är alldeles åt helsike för mycket pengar att lägga på en sådan här sak, säger han.

Schweiz måste med
Enligt Karin Enström är projektet inte möjligt utan att Schweiz deltar. Men det är oklart om det kommer att bli så, enligt den schweiziska statsvetaren Lukas Golder på opinions- och forskningsinstitutet GFS-Bern.

Avtalet måste först demokratiskt godkännas. Och om inte parlamentet eller regeringen stoppar affären är det mest sannolika en beslutande folkomröstning.

– Varje tecken från Sverige på att affären inte går så bra kan få makteliten att slå ner processen innan folket får säga sitt. Det mest troliga scenariot i dag är att folket inte bestämmer i slutändan, säger han och tillägger att utgången just nu är mycket oklar.

Vad som händer om Schweiz backar ur svarade Enström dock inte på.

– Man får alltid ha respekt för demokratiska processer och vi vet att det kommer en folkomröstning om det här. Men i mina kontakter med Schweiz har man varit väldigt angelägna om att det här ska gå i hamn, säger hon.