Barn och unga stolta över sin tvåspråkighet

– Barn och ungdomar är stolta över sin tvåspråkiga tillhörighet och har ringa fördomar mot begreppet finlandssvensk, säger pedagogie doktor Camilla Kovero vid Helsingfors universitet som gjort undersökningen.

Resultaten synliggör framför allt den svenska skolans centrala betydelse för barnens och ungdomarnas kulturella identitet. Skolan har en avgörande betydelse för hur barnen identifierar sig språkligt oberoende av om de kommer från enspråkigt svenska hem, tvåspråkiga hem eller immigranthem.

– Hur elever identifierar sig språkligt har inte så mycket att göra med vilket språk man talar hemma. Istället är känslan av samhörighet i en kulturell miljö det avgörande, säger Kovero.

Det som överraskade Kovero var att elevernas språkliga bakgrund varierar så mycket mellan olika skolor.
– Den allmänna uppfattningen är att eleverna i svenska skolor kommer från enspråkigt svenska eller tvåspråkiga hem. Verkligheten är ändå mer komplex än så. Många barn kommer till exempel från enspråkigt finska hem.
Enligt Kovero visar resultaten att det behövs enspråkigt svenska miljöer, till exempel svenska skolor, för att barn och ungdomar ska kunna lära sig finska och svenska lika bra.

– Om det också i skolan talas finska och svenska blandat på samma sätt som i många hem leder det nog inte till en balanserad tvåspråkighet.

"Sämre på svenska" inget alternativ
Majoriteten av eleverna som deltog i undersökningen i Helsingforsregionen och i de utpräglat finska städerna, de så kallade språköarna Tammerfors, Kotka, Uleåborg och Björneborg kom från tvåspråkiga hem. I Helsingforsregionen började ungdomar från tvåspråkiga hem tala mer svenska ju äldre de blir. På språköarna valde speciellt de äldre ungdomarna i många fall att lyfta fram sin kulturella identitet som finländare. Valet av finskspråkig identitet var ovanligt både i den tvåspråkiga och enspråkigt finska omgivningen.

I Österbotten kom 70–80 procent av eleverna från svenskspråkiga hem. Även om tvåspråkigheten breder ut sig hade över hälften av österbottningarna svårigheter med att uttrycka sig på finska – något som Magma uttrycker oro för.

– Det här visar att de språkliga utmaningarna inte är enhetliga utan lösningar måste sökas på lokal nivå, säger Kovero.
Resultaten innebär också utmaningar för traditionella svenska institutioner.

– Framtidens språkkunniga finlandssvenskar är mindre språklojala än tidigare generationer och troligen mer benägna att välja det bästa utbudet i samhället oberoende av språk. Alternativet "sämre på svenska" har inte en chans vare sig vi talar om undervisning, medier, teater eller litteratur, säger Björn Sundell, som är utredningsansvarig vid Magma.

Enligt Sundell bör man fästa särskild uppmärksamhet vid att de svenska läromedlen i framtiden håller lika hög nivå som de finska.

– Om den svenska skolan inte har tillräckligt bra undervisningsmaterial kommer det här att leda till att fler tvåspråkiga familjer väljer att sätta sina barn i en finsk skola.
I undersökningen deltog 1 780 elever i åldern 11–18 år i 26 skolor runtom i landet.