Niinistö: Europa blir aldrig som förut

Om Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov var ambassadörsdagarnas stjärna på måndagen väckte president Sauli Niinistö det största intresset i går. Det var ju första gången han som president presenterade sin utrikespolitiska analys för Finlands representanter ute i världen.

Niinistö var också den första som använde båda nationalspråken i sitt inlägg, i vilket han bland annat resonerade kring eurokrisen.
– Europa genomlever de kanske svåraste tiderna sedan andra världskriget. Vi har den aktuella skuldkrisen som håller regeringarna sysselsatta, men också en strukturell kris och det är inte alls klart att vi kan bevara vår europeiska levnadsstandard och vårt sätt att leva. Vi ser nu bara början på en häftig anpassningsperiod vars följder är ett mysterium. Bara en sak är klar: Europa blir aldrig som förut, fastslog Niinistö.
Han konstaterade att Finland skött sina angelägenheter rätt bra och att det inte är orimligt att kräva att de andra EU-länderna gör likaledes.
Att lämna euron är enligt Niinistö ingen lösning för Finland, inte heller att utveckla EU till en union för gemensam skuldbörda.
– En union som fungerar i sin egen upphöjdhet och där ansvar, inkomster och skulder överförs har ingen framtid att skryta med, betonade han.
Efter inlägget gav Niinistö ett kort svar på frågan om vad som är alternativet till en skuldunion.
– Att vi litar på varandra och att vi ingår avtal som vi också följer, det är väldigt enkelt.
Också statsminister Jyrki Katainen (Saml) gick in på problemen med en gemensam skuldbörda. Han efterlyste diskussion om rättvisa.
– Många av oss, också jag, fylls ibland av en känsla av orättvisa. Vi upplever att vi är i sticket för att andra inte följt de gemensamma reglerna. För oss gäller ju regeln som den är skriven, den är inte utgångspunkten för kreativt tänkande.
I diskussioner med bland andra Italiens premiärminister Mario Monti har Katainen upplevt att man kan känna sig orättvist behandlad av helt andra orsaker.
– De länder som är illa ute för att de inte följt reglerna känner sig orättvist behandlade. De undrar varför inga åtgärder räcker till.
Från det hållet kommer enligt Katainen argument för att skuldbördan ska delas eftersom man visserligen inte gjort allt men nog tillräckligt.
– Vi har också fått höra att majoriteten är för gemensamma euroobligationer. Förstås, säger jag, det är ju minoriteten som följt reglerna.
Ben Zyskowicz (Saml) nej till ett tredje stödpaket till Grekland vill Katainen inte ta ställning till.
– Jag kan inte delta i den diskussionen, regeringen behandlar frågan om den blir aktuell. Det hjälper inte att spekulera, tvärtom kan det stjälpa. Riksdagsledamöter har större rörelsefrihet än ministrar . Vårt rörelseutrymme är ytterst begränsat.

Har utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) hållit sig inom det?
– Ju mindre man spekulerar, desto bättre. Ministrar antas representera hela regeringen och när medierna tolkar kan marknaden gunga. Det är ingen idé att försöka ha rätt på förhand.