Foto: Niklas Meltio

Då polisen sparar köps trygghet

Knapra tider för polisen betyder sötebrödsdagar för vaktbolagen. Lågkonjunktur ­eller inte – känslan av trygghet betalar många ändå för. Men varningsröster höjs också: grundtryggheten ska finnas i samhället, inte hos vaktbolagen

Medan polisen står inför nedskärningar hör vaktbolag till en bransch som klarat konjunkturssvackan bättre än de flesta. Till och med riktigt bra, säger Bo Heinström, vd för Sydbevakning Ab.

– I och med nedskärningar inom polisen ökar behovet av våra tjänster, framför allt utanför storstäderna, säger Heinström.
Sydbevakning säljer som namnet antyder säkerhetstjänster längs kusten, från Hangö till Lovisa. Heinström, som när Hbl träffar honom befinner sig på bolagets larmcentral i Jorvas, lyfter fram respons­tiden som en väsentlig faktor.

– De privata vaktbolagen har möjlighet till snabb respons. När det skärs ned på myndighetssidan blir den biten ännu viktigare för de ­privata bolagen. Å andra sidan krävs att det verkligen finns beredskap och att väktare kan finnas på plats så snabbt som utlovat.

Heinström tycker sig märka att behovet av trygghet ökar när tiderna är sämre. Arbetslösheten stiger, vilket i sin tur leder till större oro i samhället.

– Det är verkligen sorgligt att polisen måste skära ned. Den är tvärtom någonting vi borde satsa på, säger Heinström och tillägger att Sverige i regel är fyra till fem år före i utvecklingen och att brottsligheten där ökat de senaste åren.

En viktig samarbetspartner

Att Centralkriminalpolisens verksamhet kommer att centraliseras och att rörliga polisen helt upphör som administrativ helhet kan också få negativa följder för de privata vaktbolagen. Kjell Forsén är vd på Verifi i Vasa, och poängterar hur viktigt samarbetet mellan de privata företagen och myndigheterna är.

– Om polisen skär ner är det en negativ sak också för oss. Det kan leda till längre väntetider då polisens hjälp behövs och polisen är ju i högsta grad vår samarbetspartner på myndighetssidan.

I rapporten som överlämnades till inrikesministeriet i går nämns också möjligheten att öka Polisyrkeshögskolans intäkter genom att sälja till exempel kurser och föreläsningar, vilket i praktiken kan innebära att det blir just vaktbolagen som köper tjänsten.
Att trygghet är en eftertraktad vara står klart för de privata aktörerna. Frågan är vem som ska erbjuda den och i vilka mått.

– Som jag ser det borde grundtryggheten komma från samhället. Det vi säljer är tilläggstjänster, säger Forsén.

Jarmo Mikkonen, som är vd för Securitas och ordförande för Förbundet Suomen Vartioliikkeiden Liitto, är inne på samma linje.
– Polisen är en viktig kompanjon för de privata företagen. De är ju den myndighet som övervakar oss, säger Mikkonen.

Sommarstugor egen nisch

Mikkonen konstaterar precis som sina kollegor att tryggheten verkar vara ännu viktigare än tidigare. Att polisen skär ned tvivlar han på att får direkta följder för Securitas och branschen.

– Jag tror inte att nedskärningarna i sig påverkar branschen i någon större utsträckning. De tjänster som säljs är trots allt tjänster som precis som tidigare är ett tillägg och frivilliga.

Nästa fråga för polisen blir att granska de små polisstationerna. Att polisens verksamhet centraliseras till de större städerna är en utveckling som man redan märker av på Sydbevakning Ab. Till exempel bevakning av sommarstugor är en växande nisch och för den som vill ha ett extra vakande öga över sig eller sin egendom spelar det mindre roll vem som utför jobbet.

– Jag tycker inte att det verkar vara någon skillnad i hur man litar på polisen eller privata bolag. Det viktiga är ju servicen, säger Heinström.