Nåd nära för svenskarna när Zenawi dog

Stockholm
– Nådeansökan var i stort sett klar och godkänd av Zenawi. Den skulle bara till presidenten för underskrift, berättar en person som helt nyligen talat om fallet direkt med både Meles Zenawi och vice premiärminister Hailemariam Desalegn, som nu tillfälligt tar över.
De svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye skulle sannolikt ha släppts vid det etiopiska nyåret den 11 september, enligt TT:s källa som har goda kontakter med den etiopiska ledningen.
– Nu lär det dröja längre, säger uppgiftslämnaren, som dock fått höra av Desalegn, som även är utrikesminister, att denne är lika angelägen som Zenawi att få ärendet ur världen. Om nu maktskiftet går lugnt till.

Även Etiopienkännaren Kjetil Tronvoll tror på en fördröjning:
– Det kommer nog inte att skrivas under några benådningspapper förrän det utsetts en permanent partiledare och premiärminister.

”Mycket känsligt”
Meles frånvaro sedan i juni har oroat det svenska regeringskansliet – alla viktiga samtal om journalisterna har förts med premiärministern. Utrikesdepartementet har på sistone arbetat hårt för att försäkra sig om att journalisternas ärende inte äventyras av ett maktskifte, erfar TT.

”Afrika har förlorat en stark och viktig ledare i premiärminister Meles Zenawi. Vi vill alla hjälpa Etiopien att möta sina framtida utmaningar”, skrev utrikesminister Carl Bildt på Twitter på tisdagen.

I övrigt var det tyst utåt från regeringskvarteret. ”Osäkert”, ”oroligt”, ”mycket känsligt”, löd typiska, inofficiella kommentarer.
– Vi förutsätter att den process som förekommit i dialogform mellan den svenska regeringen och det etiopiska styret fortlöper, sade Johan Perssons pappa Kjell Persson.

Stabil järnhand
Från Afrika och EU kom hyllningar till den västallierade Zenawi, som trots att han styrde med hårda nypor i 21 år berömdes för sin ”stabiliserande kraft” i regionen och för landets ekonomiska utveckling. En avvikande röst var den al-Qaida-anknutna al-Shabaab-gerillan i Somalia, som etiopiska styrkor strider mot.

– Vi är mycket glada för Zenawis död. Etiopien kommer säkerligen att kollapsa, sade talesmannen Sheikh Ali Mohamud Rage.
Meles Zenawi förde en mycket aktiv utrikespolitik. Hans död kan få engagemanget att avta, tror Kjetil Tronvoll.
Den 57-årige premiärministerns bortgång innebär inte bara en risk för ett maktvakuum i Etiopien. Han lämnar också efter sig ett stort frågetecken i hela regionen.

– Vi behöver ett fredligt maktskifte. Regionen, Afrikas horn, behöver stabilitet, sade Kenyas premiärminister Raila Odinga efter dödsbudet till BBC.
Under Zenawi har Etiopien blandat sig i de flesta av grannarnas konflikter. Han medlade i dispyten mellan Nord- och Sydsudan. Han förde en hård linje mot ärkefienden Eri­trea. Han skickade också styrkor till Somalia i kampen mot al-Shabaab.

USA:s allierade
Etiopien blev också en av USA:s viktigaste allierade i regionen. USA har länge pekat ut östra Afrikas betydelse för kampen mot terrorismen. Genom åren har Etiopien säkrat miljardbelopp i bistånd från Washington och landet är bas för amerikanska förarlösa plan som patrullerar i regionen.

Tronvoll tror att Meles Zenawis utrikespolitiska linje i stort sett kommer att överleva honom. Den har en djup förankring, inte bara hos makt­eliten utan även bland vanligt folk, säger han. Däremot kan övergångsperioden stjäla mycket fokus, något som kan få engagemanget i grannländerna att avta.

Det är inte otänkbart att Haile­mariam Desalegn också på sikt kommer att ta över, men det finns flera andra kandidater och övergången kommer att bli komplicerad och långdragen, tror Tronvoll.
– Meles Zenawi var mer eller mindre enväldig, han jobbade arton timmar om dagen och var inblandad i de flesta sakpolitiska områden. Det kommer bli svårt att hitta någon som kan fylla hans skor.
Zenawi dog officiellt kring midnatt måndag kväll. Han hade varit sjuk i ett år, hette det, och vårdats i Bryssel den sista tiden. En ”plötslig infektion” var orsaken till hans bortgång enligt statlig tv.

Bakgrund: Svenskarna i Etiopien
• Fotografen Johan Persson och skribenten Martin Schibbye, båda frilansande sven­ska journalister, greps i juli 2011 sedan de illegalt korsat gränsen från Somalia till det omtvistade stängda etiopiska området Ogaden.
• I december dömdes de till elva års fängelse för understödjande av terrorism – påstått samröre med den av Etiopien terrorstämplade gerillan ONLF.
• Journalisterna sade i rätten att enda syftet var att rapportera, men de valde att inte överklaga för att i stället söka nåd.Svenskarna i Etiopien
• Fotografen Johan Persson och skribenten Martin Schibbye, båda frilansande sven­ska journalister, greps i juli 2011 sedan de illegalt korsat gränsen från Somalia till det omtvistade stängda etiopiska området Ogaden.
• I december dömdes de till elva års fängelse för understödjande av terrorism – påstått samröre med den av Etiopien terrorstämplade gerillan ONLF.
• Journalisterna sade i rätten att enda syftet var att rapportera, men de valde att inte överklaga för att i stället söka nåd.