Lärare ryter till mot läroplanen i grundskolan

I dagarna återvänder över en halv miljon elever till grundskolan för att inhämta ännu en läsårsportion av kunskap och färdigheter för framtiden, för livet. Till skolan återvänder också klassläraren Johan Nyberg, som med 22 års arbetserfarenhet tvivlar på att den nuvarande undervisningen skapar de bästa förutsättningarna för barnen att göra precis just det här.

– Finlands Pisa-resultat är kanske smickrande, men jag ger inte mycket för dem så som våra elever mår, och unga män i synnerhet. Något görs fel. Jag säger inte att grundskolan är ensam skyldig till illamåendet, men jag vill påstå att den är en delorsak.

Roten till problemen i skolan finns enligt Nyberg i prioriteringarna för själva undervisningen. Han är inte längre säker på vem läroplanen egentligen tjänar.
– Inom idrotten började man redan från början av 1990-talet utgå från barnen i stället för att försöka kopiera vuxna världsstjärnor. Nu lyder min fråga till Undervisningsministeriet: styr marknadskrafter, industri och pengar läroplansarbetet för grundskolan eller utgår man från barnens behov och utveckling?

Själv upplever Nyberg att utgångspunkten för utbildningssystemet har blivit att snabbt skapa yrkeskunskap inom teknik och ekonomi för att Finland ska kunna hänga med på ett internationellt plan. Det här skulle förklara den otroligt teoretiska läroplanen där konst- och färdighetsämnena haft en undanskymd roll, vilket i sin tur leder till passivitet, dålig självkänsla och senare utslagenhet bland eleverna, menar Nyberg.

– Man mår som bäst och är som skarpast när man idrottar eller åstadkommer något kreativt. Då klarar man också av att fokusera på teorin.
Om målsättningen är att alla elever ska ha en möjlighet att tillgodogöra sig den teoribetonade delen av undervisningen och samtidigt må bra, behövs ett nytänkande gällande konst- och färdighetsämnenas betydelse i undervisningen, anser Nyberg.

Eleverna borde i betydligt större utsträckning få utöva musik, gymnastik, konst och slöjd.
– Matematik, modersmål och it-kunskap ska fortsättningsvis högprioriteras, medan undervisningen i realämnen och främmande språk kunde moderniseras och nyplaneras gällande tidsupplägget. Jag vill påstå att man bättre kan införskaffa sig de här kunskaperna om man först stimuleras genom de praktiska ämnena.

Längre skoldag – mera konst
Lösningen borde vara att förlänga skoldagen och införa konst- och färdighetsämnen i början och slutet av dagen för att på så sätt stimulera barnen i rätt riktning, säger Nyberg.

– Det här kräver nytänkande och omorganisation, men det klarade man av redan när grundskolan skapades. Kom också ihåg att inom alla praktiska ämnen kan man senare yrkesutbilda sig.

En förlängning av skoldagen skulle innebära avsevärt mera kostnader för grundskoleutbildningen. Samtidigt vill Nyberg tro att belöningen kommer i form av betydligt färre utslagna och hjälplösa ungdomar.

– För tillfället innebär grundskolans beteendevärderingar och teoretiska upplägg i praktiken att det i stället finns elever som går hem 150 dagar om året och känner sig misslyckade. Efter ett tag ger de här barnen helt enkelt upp, säger han.

Barnen är olika
Nyberg anser att läroplansgrunderna är perfekt skrivna för att skapa perfekta människor, utan att lämna tillräckligt utrymme för det faktum att barn är olika till läggningen.

– Det är lätt hänt att eleven tappar intresset om den upplever att den inte räcker till. Speciellt pojkars intresse för skolan försvinner, vilket jag hävdar att också syns i hälsojournalerna.

Ett delproblem är att det i skolorna ofta saknas förståelse eller kunskap om pojkars konfliktlösningsmodeller.
– Jag är alla gånger för jämställdhet, men därför anser jag också att grundskolan är lite väl flickstyrd. Flickor löser ofta problem utgående från utdragna intriger, men de vuxna i skolan borde inse att när det mörknar mellan öronen på en pojke så är det ofta fråga om ett snabbt och rakt slut på konflikten. Med alla dess konsekvenser.

Timeout behövs
Elever som i stället stimuleras på alla de delområden de praktiska ämnena erbjuder och på något plan får känna att de lyckas är mera balanserade till sinnet, konstaterar Nyberg.

– Närapå tjugo procent av unga män i vårt land hotas av utslagning. De behöver få något annat än det vi nu kan erbjuda. Jag har sett många pojkar som annars inte klarat skolgången, som är glada och duktiga i slöjdsalen.

Nyberg anser också att samhället borde erbjuda en övergångstid på tre år i form av påbyggnadsutbildning eller kreativa verkstäder för dem som inte känner sig färdiga att välja en utbildningsinriktning som 15-åringar.

– För tillfället tvingas ungdomarna ofta göra avgörande livsval när de mår som sämst.

En diskussion för alla
Att lärare riktar kritik mot skolan i offentligheten är sällsynt. Skoldebatten förs i stället bland politiker och föräldrar, anser Johan Nyberg själv, och hoppas att lärare som de proffs de är skulle våga ta mera plats både i klassrummet och i debatten.

Med sitt inlägg säger han sig inte vara ute efter att peka ut någon enskild eller skapa konflikter. I stället vill han öppna för en bredare diskussion.
– Jag är övertygad om att man i skolorna arbetar efter bästa förmåga, men om barnen ska tillbringa sex timmar i skolan varje dag är det viktigt att vi gör rätta saker. Min förhoppning är att hela skolväsendet kunde sätta sig ner och fundera på hur vi ska ha det.