Strängare regler för giriga företagsledare

Nyheterna om feta bonussummor till sanerande företagsledare i allmänhet och om fallet Finnair i synnerhet är en viktig orsak till att staten skärper reglerna för bonusutbetalningar till chefer i statliga bolag. Det blev klart när Heidi Hautala (Gröna), minister för statens ägarstyrning, i dag presenterade regeringens finanspolitiska ministerutskotts beslut i frågan.

bonusar Öppenhet och skälighet är ledorden i det nya belöningssystemet och bonussummorna ska utgå från hur väl företagen uppnått sina mål, förklarar Hautala.
Arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP) lägger till ordet moral.
– Det här är en moralfråga. Bonusarna ska vara belöning för utfört arbete, inte betalning för framtida pensionsdagar. Vi betonar också att ett gott resultat inte bara är företagsledningens förtjänst, utan hela personalens.
Enligt de nya reglerna sänks maximibeloppen för bonus till företagsledare i alla bolagstyper som staten är ägare i. De högsta bonussummorna kan fortsättningsvis personer i ledningen för börsbolag få. Inom börsbolagen ska ledningen kunna belönas med högst 120 procent av lönesumman, mot 140 procent i dag.

Om företaget uppnår sina mål skulle det berättiga till bonus på högst halva maximibeloppet. Bara av synnerligen vägande skäl skulle den högsta bonussumman utbetalas.

Också systemet med tilläggspensioner och så kallade stanna kvar-bonusar till den högsta ledningen upphör i statsägda bolag. Om det finns andra ägare förutom staten beslutar bolagets styrelse om saken.

Helt lätt att i regeringen komma överens om de strängare reglerna lär det inte ha varit, men Hautala är ändå nöjd.
– Samhällsklimatet har blivit mer kritiskt till belöningssystemen, men vi kan inte avskaffa dem, eftersom det är viktigt att vi får de bästa personerna till de statsägda bolagen. Nu får vi en ganska bra balans mellan två rätt så olika strävanden, att få de bästa direktörerna och å andra sidan att beakta det kritiska samhällsklimatet.

Hautala ser ingen anledning till oro för att företagsledarna inte skulle vara med på noterna.
– En bra ledare förstår riktigt bra att de olika referensgrupperna i samhället påverkar bolagets resultat. Dessutom vill ett bolag som umgås med allmänheten, och det gör de flesta, inte helt utmana det rådande samhällsklimatet.
Hon hoppas nu att de privata bolagen följer statsbolagens exempel.
– Vi vill inspirera privata bolag att granska sina belöningssystem. Vi tror ju att staten än en gång kan vara en föregångare, alldeles som tidigare med könskvoterna.

Trots de nya reglerna är det fortfarande möjligt att rundligt belöna företagsledare. Hur ser du på det?
– Ja, men i alla typer av bolag går bonusnivåerna ändå neråt och styrelserna får ett större ansvar än hittills att se till att reglerna följs.
Varför går de nya reglerna inte alls in på företagsledarnas möjligheter att belöna varandra?
– Kriterierna för hur styrelsemedlemmar utses är en viktig fråga i sig, men det är ett skilt område. Vi kommer nog att granska det här också, i våra diskussioner var vi redan inne på problematiken. Jag lovar att återkomma till saken.