SÄKER. Venla Winquist, 6 år, kan sina trafikregler och håller noga koll på när man kan korsa vägen. Hon hör till dem som har turen att kunna gå till skolan. Foto: Cata Portin

Med trygg skolväg går färden till fots

Skolstarten kan innebära ett nervöst pussel för att få skoltransporten att gå ihop – så är det inte för Venla, 6 år, som redan nu vet hur hon ska gå.

– Vart var det nu, jag ska fundera ... säger Venla Winquist när hon visar sin hemliga väg för hur man kan gå hem från skolan – endera kan man gena via grannens buskar eller så går man över vägen till and­ra sidan. Då blir hemfärden lite mer spännande.

Hon börjar i morgon i första klassen i Mårtensbro lågstadieskola, men har redan gått i förskola i samma byggnad. Venla kollar noga att det inte kommer bilar innan hon traskar över vägen.

– Men dit kan man inte gå utan mamma eller pappa, säger hon och nickar mot andra sidan av den större vägen.

Mamma Bettina Winquist är lugn inför skolstarten.

– Nej vi har inte oroat oss, det känns ganska samma som tidigare. Visst ändras det ju massor, de måste vara mer självständiga. Men det är bra att de lär sig det, säger hon.

Stort kan vara bra
Hon påpekar att skolstarten ur barnens synvinkel så klart kan vara nervös, men eftersom Venla tar det hela med ro så gör också resten av familjen det. Promenaden hemifrån tar bara kring tio minuter. Man behöver inte gå över en enda bilväg för att ta sig till skolan.

För familjen Winquist-Nevalainen är rutten till både dagis, förskola och lågstadium näst intill optimal – i och med att det nya skolcentret i Esboviken blev klart finns nu allt inom samma byggnad.

– Först när jag hörde att allt skulle vara på ett ställe var jag lite skeptisk, det kändes liksom lite stort, säger mamma Bettina.

Det är hon inte längre – nästa år börjar 4-åriga Veeti i förskolan och minstingen Meya i dagis, och då är det praktiskt att ha alla på samma ställe. Skolgården som nyligen blev färdig får också plus.

– Mamma, man kan leka på skolgården! Kan vi gå dit, utbrister Venla efter att ha kollat in de nya gungorna.

Kunde hjälpas åt mer
Till att början med får Venla nog ändå sällskap på skolvägen av mamma.

– Första veckan går jag säkert med henne, men sedan tror jag hon får gå själv – det är en så kort och trygg väg.

En telefon har däremot införskaffats så att Venla kan tala sig hem om det råkar sig så att det behövs.

Trots att de flesta kompisarna från förskolan kommer att gå i samma klass som Venla har sampromenader inte kommit på tal. Mårtensbro skolcentrum ligger centralt till de tätt bebyggda områdena i närheten, men om man bor längre bort är det vanligt att man kör barnen.

Alternativt tar de bussen, då staden beviljar bussbiljetter till barn som bor längre bort från skolan. Skolbussar finns det inte längre.

– Människor sköter sig så mycket själva, skjutsar sina barn ensamma och så. Det skulle ju vara bra om folk skulle fatta att använda sig mer av varandra, säger Bettina Winquist.