Rika och unga är latare på att sortera avfall

I takt med att kunskapen om belastningen på naturen ökar, ökar också det sociala trycket på att återvinna. Ändå tycks det finnas en socioekonomisk klyfta mellan dem som väljer att leva ett naturvänligare liv.

Crista Grönroos är 21 år och studerar statskunskap vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Hon bor i ett enbostadshus i Esbo och har levt med sopsortering och återvinning sedan hon var liten.

– Min familj började sortera i samband med att samhället blev allt mer miljömedvetet. Först sorterade vi småsaker som bio- och blandavfall. Sedan fortsatte vi med papper, plast, glas, metall och energi. I början var det svårt, speciellt när det kom till metall, och pappa fick flera gånger rätta mig och sortera om. Men nu tänker jag inte alls på det längre.

Grönroos berättar att sopsorteringen inte egentligen kräver någon extra tid. Det enda som krävs är tiden det tar att lasta soporna i bilen och köra i väg med dem till köpcentret Sello i närheten som har en ekologisk sophantering.

Hon kan ändå förstå att sophanteringen kan vara besvärlig för den som inte har tillgång till bil eller inte har en sophantering i samband med husbolaget.

– Jag har funderat på hur det ska gå när jag flyttar in till centrum av Helsingfors och inte har tillgång till en sophantering på samma sätt som här i Esbo. Ofta handlar man ju i närbutiker och de har inte möjlighet att källsortera avfall, säger Grönroos.

Rätt inställning

Enligt den färska enkäten återvinner de äldre generationerna i genomsnitt mer än de yngre. Grönroos säger att hon bra kan förstå att unga kan tycka att det känns jobbigt att sortera.

– Unga som studerar har sällan bil, och kanske inte heller kunskap. Att kvinnor sorterar mer än män kan ju delvis bero på att ” sköta om” faller mer i den kvinnliga naturen.

Samtidigt tror hon att den ständiga påtryckningen att sortera och återvinna kan leda till att folk slår tillbaka och i protest inte sorterar alls. Enligt Grönroos kan man inte tvinga andra att återvinna, men hon tillägger med ett snett leende att pojkvännen nog fått lära sig att sortera sina sopor.

– Bara man börjar med en sak, som till exempel att sortera bio- och blandavfall, så går det lätt att fortsätta. Kom bara ihåg att ha en liten bytta för bioavfallet så att det inte börjar lukta. Annars är det lätt att man blir äcklad av det och slutar, säger Grönroos.

Allt populärare

Timo Huhtamäki är marknadsdirektör på företaget Biolan som låtit utföra enkäten. Han säger att återvinning överlag blir populärare.

– Etiska val och en ekologisk livsstil styr oss allt mer som konsumenter, fast det finns skillnader mellan ålders- och inkomstgrupper. Ändå finns det ändå mycket kvar att lära och göra, både när det gäller konkreta handlingar och viljan.

Helsingfors avfallshantering mottar dagligen samtal och e-post med frågor om återvinning och kompostering.

– Vi har märkt att människor bli allt mer medvetna om återvinning. Vid årtusendeskiftet sorterade till exempel 40 procent kartong enligt en undersökning vi gjorde. När vi gjorde om den förra året svarade 82 procent att de sorterar, säger Sari Kemppainen, rådgivningsledare på Helsingfors avfallshantering.

Enligt Kemppainen är orsaken de förbättrade sorteringsmöjligheterna och strängare avfallsregler. Hon tror att man snart kommer märka ett ökat intresse även när det gäller sortering av glas, pantflaskor och metall.

Den första juli i år slog man fast nya avfallshanteringsbestämmelser som kräver att större fastigheter sorterar metall och glas från och med den 1 januari 2014.