Det är en lyx att jobba i Finland

Enligt spanska myndigheter ligger ungdomsarbetslösheten i Spanien på omkring 50 procent. Men det betyder inte att hälften av ungdomarna inte gör någonting alls. Emma Wikström, som har bott 14 år i Spanien, vet att det finns många ungdomar som jobbar svart och därmed hamnar utanför statistiken.

En vanlig form av svartjobb är att ha ett deltidskontrakt men jobba fler timmar än kontraktet förutsätter och få lönen för de här extra timmarna svart. Själv har ändå Emma Wikström aldrig varit tvungen att jobba svart i Spanien.

– Men jag känner flera som inte har haft något val.

I sommar jobbar Emma Wikström på utställningen Hi-design i Kabelfabriken. Hon har under sitt första år som vuxen i Finland studerat kulturproducentskap på Novia.

– Jag trivs jättebra i Spanien. Men jag kände att nu eller aldrig ska jag pröva på att bo i Finland på nytt och se vilka möjligheter det kan ge mig.

Hon upplever det som en väldigt lyxig position som finska arbetstagare är i.

– Som arbetstagare är du välinformerad om vad som gäller. Du har många rättigheter och valmöjligheter.

I Spanien är situationen en helt annan. Emma Wikström berättar att man där måste stå på sig och försöka mjölka information ur arbetsgivaren.

– De flesta unga i Spanien har inte en aning om sina rättigheter. De vet inte vad de ska be om för att de inte vet vad de borde få.

De spanjorer hon känner gör allt för att arbetsgivaren ska vara nöjd. Hon känner till fall där arbetsgivaren har hotat med att ge sparken om de ”gnäller”.

– I Spanien finns det ingen extra ersättning för kvälls- eller helgjobb, det är aldrig något snack om det. I stället har du en låg timlön och du förväntas arbeta extra timmar om det behövs utan ersättning.

Inte motiverande

En majoritet av Spaniens befolkning tjänar i dag omkring 1 000 euro i månaden. Det här har gett upphov till uttrycket mileurista.

Emma Wikström berättar att det uppfattades som nästan skrattretande då uttrycket mileurista började användas för flera år sedan i Spanien. I dag får man däremot vara glad om man kan räkna sig som en mileurista.

Det här gäller oberoende om du har en universitetsutbildning eller inte.

– Det motiverar inte ungdomar att studera i fyra–fem på universitet om det inte finns någon morot som väntar på dem i slutändan.

Emma Wikström har jobbat på många olika företag i Spanien. För henne har det varit en stor fördel att hon kan flera språk. Spanska, engelska, svenska, finska och en del tyska. Många av spanjorerna talar nämligen i huvudsak bara spanska.

– Eftersom Spanien fortfarande lever väldigt mycket på turismen uppskattas språkkunskaper och det kan vara lättare för en utlänning som kan flera språk att få jobb än för en spanjor som bara kan spanska.

Mycket tas för givet

I Finland slås Emma Wikström ofta av hur välorganiserat allting är. Hon blir ofta förvånad över hur mycket det är som tas för givet i Finland.

– Jag har själv jobbat i en miljö där man måste kämpa för varje förmån. Det är förstås jättefint att saker och ting är så välorganiserade i Finland men det känns märkligt att många inte verkar inse hur bra situationen är.

Hon berättar att ibland kan and­ra finländare ha svårt att förstå hur bra hon tycker att finländarna har det.

– Här finns ingen korruption men det finns studiestöd och utbildningen är gratis. Det är fantastiskt!

Om Emma Wikström ska säga någonting positivt som den ekonomiska krisen i Spanien har fört med sig så är det att många som inte tidigare brydde sig om politiken nu har börjat engagera sig.

– Det är kanske det som behövs för att ta sig ur en kris. Jag hoppas bara att det föds någonting gott, idéer eller lösningar på problemet, i allt det negativa. Det är så lätt att bara söka syndabockar.

Just nu får hon inga glädjebesked från sina vänner i Spanien.

– De vänner jag har i Madrid och Barcelona signalerar ingen större tilltro till läget. De säger att det kommer att ta en lång tid innan läget stabiliseras. Att det kommer att bli värre innan det blir bättre.