Syskonen Saana och Salma Sirkkala anser att kosttillskotten är ett marknadsföringstrick. — Bara för att en produkt innehåller en miljarddel av något ämne gör den inte hälsosam. Det är en myt, säger Saana. Foto: Laura Böök

Hårda krav gynnar kunden – tufft för företagen

Nu får bara de livsmedel och kosttillskott som bevisligen har effekt marknadsföras som hälsobringande. EU-gallringen är hård och godkänner till exempel inte påståenden om mjölksyrebakterier.

Vid mjölkdisken är yoghurt inte bara en mättade och god mejeriprodukt. Läser man på förpackningarna ska många av varorna också förbättra din hälsa. Och i hälsokostaffären ger de flesta preparat löften om ett bättre och hälsosammare liv.

Men nu får bara de hälsopåståenden som det verkligen finns belägg för användas i marknadsföringen. Det ser EU-kommissionens nya bestämmelser till.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA har granskat om hälsopåståendena för 4 600 olika produkter som europeiska livsmedels- och kosttillskottsföretag har skickat in stämmer. Bara 222 godkändes.

– Det är bra att de påståenden som godkänns har genomgått en vetenskaplig granskning och konsumenten kan lita på att de stämmer, säger överinspektör Anne Haikonen på Jord- och skogsbruksministeriet.

Annika Nurttila, överinspektör på livsmedelssäkerhetsverket Evira som övervakar att bestämmelserna följs, säger att risken för vilseledda kunder minskar.

– Det har varit ganska svårt för konsumenterna att veta vilka påståenden som baserar sig på verkliga undersökningar.

Bakgrund
Ja till vitaminer, nej till probiotika
  • EU-kommissionen har utfärdat en förordning om hälsopåståenden. Ett hälsopåstående är "ett påstående som anger, låter förstå eller antyder att det finns ett samband mellan en kategori av livsmedel, ett livsmedel eller en av dess beståndsdelar och hälsa".
  • På listan finns 222 godkända påståenden för kosttillskott och livsmedel, men den kan komma att kompletteras. De flesta som godkänts gäller vitaminer, proteiner, fettsyror, mineraler och fibrer.
  • Endast ett hälsopåstående om probiotiska bakteriestammar, till exempel i yoghurt, har gått igenom. Bara åtta påståenden om antioxidanter har godkänts.
  • Själva produkten förbjuds inte, bara påståendena om den.
  • Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet har utvärderat de vetenskapliga underlagen. Företagen skickade in sina hälsopåståenden redan 2008.
  •  I Finland är det livsmedelssäkerhetsverket Evira som övervakar att förordningen följs. Den som vill anmärka på ett hälsopåstående ska ändå vända sig till hälsoinspektören i kommunen.
  • Företagen har sex månader på sig att ändra sin marknadsföring och ta bort förbjudna hälsopåståenden. Formuleringarna är viktiga. Företagen kan använda också en annan fras än den i förordningen men då ska påståendet ha samma innebörd för konsumenten.
  • Källor: Livsmedelssäkerhetsverket Evira och Livsmedelsverket i Sverige.

Också tillsynen blir enligt henne enklare när reglerna är de samma i hela EU.

Valio fick back

Företagen har tid till mitten av december att ändra på sina förpacknings- och reklamtexter. Eftersom över 2 000 hälsopåståenden inte har godkänts handlar det om ett omfattande arbete.
På Valio har man tvingats anpassat sig. EFSA har nämligen en njugg inställning till probiotika och mjölksyrebakterier som finns i yoghurt och drycker. Bara ett hälsopåstående har godkänts.

Kommunikationsdirektör Pia Kontunen säger att avslaget kom som en överraskning för Valio. Enligt henne hade företaget bifogat åttiosex undersökningar till sin ansökan som visar att LGG-bakterien främjar motståndskraften – flera av dem är doktorsavhandlingar.

Nu har Valio lämnat in en ny ansökan. Gefilus-produkterna finns kvar men marknadsföringen har gått från betoning av motståndskraften till tal om livskraft. För dryckernas del kvarstår sloganen. De innehåller nämligen vitaminer vars hälsopåstående EFSA har godkänt.

Anne Haikonen på ministeriet säger att det är beklagligt att det är så svårt att få igenom påståenden om mjölksyrebakteriernas effekter, eftersom företag i just Finland har satsat mycket på att utveckla probioter.

– Problemet är att det är betydligt svårare att utvärdera effekten av mikrober än till exempel vitaminer.

En tillverkare ska kunna bevisa produktens effekt i test med minst tvåhundra personer i två testomgångar. Mjölksyrebakterier ska DNA-testas så att det klarnar exakt vilken bakterie det handlar om.

För företagen blir det en dyr och omfattande process som många mindre aktörer enligt Haikonen saknar resurser för. Det säger också sektorchef Elisa Piesala på Livsmedelsindustriförbundet.

– Man har gjort det väldigt komplicerat. Små företag har inte lätt att söka godkännande.

Anne Haikonen betonar ändå att vem som helst kan använda ett godkänt påstående om en produkt uppfyller kraven.

Omfattande tester

Det är inte bara livsmedelsindustrin som påverkas av bestämmelserna, utan i högsta grad också hälsokostbranschen.

– På kosttillskottssidan har ganska få hälsopåståenden godkänts, säger Anne Haikonen.

Annika Nurttila på Evira säger att marknadsföringen med hälsopåståenden tidvis "gått ganska vilt till".

– Det finns många påståenden som inte kan användas i synnerhet i kosttillskottsbranschen.

På Naturproduktgrossisternas förbund säger verksamhetsledaren Jukka Ropponen att tanken med EU-bestämmelserna är bra, men säger att beviskraven blivit väldigt mycket striktare under processens gång. Det handlar enligt honom om kliniska undersökningar som motsvarar dem inom läkemedelsindustrin.

Enligt honom kommer produkterna ändå att finnas kvar på marknaden även om påståendena inte får användas.

– Men det är problematiskt att de som vet vad man borde berätta om produkterna inte får göra det. Det leder till att konsumenterna söker information själva, till exempel på internet, och där kan det stå lite vad som helst.

Det blir också svårare för företagen att ta in nya produkter på marknaden.

Raija Kaleva, ordförande för hälsokostaffärernas förbund, ser det som beklagligt att ämnen som hon anser att erfarenhet visat vara effektiva, inte längre får marknadsföras för det.

– Jag tycker att konsumenterna blir i en sämre position då de inte längre får information.

Har du själv haft nytta av några hälsofrämjande produkter? Har du själv följt någon särskild diet?