Salolainen: Vi är i ekonomiskt krig

Krigsliknelsen dyker upp när Pertti Salolainen (Saml) tar upp temat om Finland borde förbereda sig på att euron splittras. Och metaforen måste nog mjukas upp lite, för det är svårt att definiera någon motståndare.

Det handlar mer om att eurokrisen liknar en krigssituation där man måste vara beredd på allt. Finland lämnar inte euron, säger Salolainen, men regeringen måste utreda vad som händer om något annat land - läs Grekland - lämnar valutaunionen.

– Så är det i krig också. Man bereder sig på olika möjligheter men inte avslöjar man sina planer för det.

Hur ska kriget vinnas?

– Bankerna och medlemsländernas budgetar måste övervakas bättre. Det borde ha gjorts från första början. Och man ska inte skrämmas med att vi är på väg mot en förbundsstat. Vi talar om att effektivera övervakningen och sanktionerna.

Salolainen är inte nådig mot tjänstemännen i Bryssel.

– Vad fanken har de sysslat med när de låtit det gå så här långt? Fastän där finns tusentals tjänstemän har de inte lyckats övervaka medlemsländernas ekonomiska situation och slå larm tidigare. Det gäller till exempel Grekland, och varför inte Italien och Spanien också.

Också Tyskland har visat att det ostraffat går att överskrida gränsen på tre procent av bnp som stabilitetspakten föreskriver för budgetunderskottet.

– Sådan slapphet måste vi göra oss av med. Disciplinen och övervakningen har varit fullständigt obefintlig. Nya medlemsländer har accepterats för lättvindigt utan att ekonomin varit i skick. Nu straffar det sig.

Finanspakten och de nya sixpack- och twopack-reglerna om budgetövervakning är steg åt rätt håll, liksom den gemensamma banktillsynen som EU-toppmötet beslutade om i juni. Den måste få tillräckliga befogenheter att till exempel tvinga banker gå samman, säger Salolainen.

– Absolut oumbärligt är att investerarna och bankernas ägare måste ta mer ansvar.

Ett sätt skulle vara att den permanenta räddningsfonden ESM blir delägare i de banker den stöder direkt. Den lösningen har både ekonomer och statsminister Jyrki Katainen (Saml) lyft upp.

Krisländerna måste också sätta stopp för skattesmitningen, säger Salolainen.

– Om Grekland, Spanien och Italien hade likadan beskattning som Finland så skulle de inte ha några problem.

För 20 år sedan förhandlade dåvarande utrikeshandelsministern och vice statsministern Salolainen om Finlands EU-medlemskap. I dag är han irriterad, till och med förbannad, över historielösheten i diskussionen om eurokrisen.

– De som klagar på EU inbillar sig att Finland var ett paradis innan vi gick med, när faktum är att vi låg sämre till än många Medelhavsländer i dag. Det var nära att vi hamnade i internationella valutafondens famn. Marken var så svag att den måste devalveras vart tionde år med ett tvåsiffrigt tal. Om inte unionen fanns borde någon uppfinna den.

När Finland gick med i EMU satt Salolainen inte längre i regeringen. Men han hade gjort likadant som dåvarande statsministern Paavo Lipponen (SDP) och finansministern Sauli Niinistö (Saml).

– Det var rätt beslut att gå med. Det gav Finland en stabil valuta i ett kritiskt ögonblick. Vi kan inte längre devalvera utan måste göra vettig ekonomisk politik här hemma.

Det ligger i Finlands intresse att rädda euron. Men inte till vilket pris som helst, säger Salolainen som tycker regeringen gör helt rätt i att kräva säkerheter för att gå i borgen för räddningsfondens lån till krisländer.

– Folket vill inte att Finland blir en jultomte. De har fått nog, sade Salolainen ett dygn innan Jan Vapaavuoris utspel då han kritiserade Finlands krav på säkerheter för lånegarantierna till Spanien.

Om kraven på säkerheter leder till att andra medlemsländer tycker Finland är besvärligt spelar ingen roll.

– Jag tar det som en ära. Vi ska vara besvärliga. Det är ett bra rykte att Finland inte bara trycker på ja-knappen utan att vi har en egen vilja och inte vill göra orimliga uppoffringar.

Miljökämpen Salolainen har också ett par ord att säga om orsakerna till krisen.

– Det är inte bara Europa utan hela världsekonomin som är i kris. Det beror på rövarkapitalismen som sprider sig till alla länder och rövar naturresurserna. Den kommer att förstöra planeten om inte spelreglerna ändras.