Foto: HBL

Chefsekonom Roger Wessman på Nordea svarar på några av läsarfrågorna

Hbl har samlat in läsarfrågor om eurokrisen och låter nu Nordeas chefsekonom Roger Wessman svara på dem. Fortsätt skicka in frågor på ekonomi@hbl.fi.

Om Finland lånar pengar till stödpaketen, betyder det att det finns mindre pengar att tillgå för Finlands befolkning för till exempel sjukvård. Eller kommer det rent av att finnas mer till följd av räntan på lånet?

– Strävan med stödpaketen är att stabilisera ekonomin inom EU. Om det går bättre för ekonomin på EU-nivå, går det bättre också för Finland och för den finländska exporten. Då finns det mer pengar att spendera i slutändan.

Om de som tar lån inte klarar av att betala, faller det på Finland och då finns det mindre pengar. Allt beror på hur väl man lyckas stabilisera ekonomin.

Vågar jag använda mitt bankkort på Greklandssemestern?

– Största risken med bankkortet är att om Grekland kollapsar och faller ur euron, så kan det hända att bankkortet inte fungerar.

Om man kan betala med kort, finns det inga speciella risker med att använda det. Om resan sker inom ett par veckor, är risken inte så stor för att bankkortet inte ska fungera.

Varför finns det önskemål från EU-håll om att de värst skuldsatta länderna privatiserar egendom?

– Det finns tre orsaker.
1. Genom att privatisera får staten in mer pengar. Det minskar statens skuldproblem.

2. Man vill effektivera ländernas ekonomi. Om statsbolag som är dåligt skötta övergår i privat ägo och sköts bättre och blir lönsammare, förbättras hela ekonomin.

3. Privatisering ger en möjlighet att locka investerare till länderna.

Till exempel hotellkedjor är intresserade av att investera i Grekland. Staten får pengar när fastigheten säljs. Om köparen bygger hotell på tomten sysselsätter det greker. Om det finns fler hotell, kan man ta emot fler turister och det ökar intäkterna från turismen.

Hypotetiskt sett. Om Finland skulle lämna eurosamarbetet, eller om euron skulle krascha, hur påverkar det finländarnas personliga banklån?

– Ingen vet. Om vi antar att Finland lämnar euron och tar i bruk marken är banklånen fortfarande i euro och alla finländare sitter med lån i utländsk valuta.

Det är möjligt att stifta en lag som säger att man konverterar alla banklån till mark. Det är problematiskt om finska banker har tagit lån från utländska banker och deras lån förvandlas från euro till finska mark.

Om man förvandlar bara finländarnas lån till mark, sitter bankerna på en stor valutarisk. Om euron upphör att existera kommer man sannolikt att lagstifta om vad som görs med gamla kontrakt i euro. Det logiska är att de övergår till att vara knutna till en korg av de valutor som ersätter euron.