Katainen tog svenskan i försvar

En lång och intensiv debatt kring motionen att göra den obligatoriska skolsvenskan frivillig präglade slutet på Samlingspartiets partidag i Rovaniemi. Efter att flera delegater flaggat för större valfrihet klev nästan hela partiledningen fram och satte sin prestige på spel genom att unisont deklarera att Finland är och ska förbli tvåspråkigt.

- Tvåspråkigheten är en del av allmänbildningen. Det är bra med valfrihet, men inte på bekostnad av en bred allmänbildning, sade partiledaren Jyrki Katainen på presskonferensen efteråt.

Katainen deltog över huvud taget inte i den debatt som uppstod kring partidagsmotionerna, men när det kom till "tvångssvenskan" steg han fram och fick sista ordet.

- Att göra det andra inhemska språket frivilligt skulle innebära att de svenskspråkiga inte skulle behöva läsa finska och de finskspråkiga inte skulle behöva läsa svenska. Vad är det för ett slags samhälle där språkgrupperna inte ens försöker förstå varandra? Ett folk, två språk, dundrade Katainen inför partikongressen.

Katainen sade att det är en del av den nationella identiteten att vi lär oss de båda inhemska språken.

- Valfrihet i all ära, men allt kan inte vara valbart. Vi kan inte heller välja bort att betala skatter. I varje fungerande samhälle finns det också förpliktelser. Vi ska inte förneka våra rötter, vi ska hålla folket enigt.

Före honom hade vice ordförandena Henna Virkkunen och Anne-Mari Virolainen stigit fram och talat varmt för fortsatt obligatorisk svenska. Janne Sankelo från partiets högerfalang som manövrerade ut den mer liberale Sampsa Kataja som vice ordförande avstod från att säga sin åsikt. På presskonferensen efteråt hävdade han att hans  åsikt inte står i strid med den övriga partiledningens fastän han i lördags flaggade för slopad tvångssvenska i en offentlig utfrågning.

"Svenskätaren" Sanna Lauslahti förlorade kampen om ordförandeskapet. I stället får tvåspråkiga Laura Räty fortsätta på den posten. Räty steg fram och varnade för illusionen att maximal valfrihet är genvägen till lyckan.

- Hur tror ni att barnen själva ska kunna veta vilka språk de behöver och inte behöver i framtiden? Om skolsvenskan vore frivillig skulle barnen försättas i ojämlika positioner. Svenskan är en del av vår finländska identitet och kultur, sade Räty.

Antti Häkkänen från partiets ungdomsförbund var en av många från fältet som resonerade annorlunda. Han påpekade att partidagen 2010 redan godkände en motion om att slopa skolsvenskan som obligatoriskt ämne.

- Merparten av partifältet och merparten av finländarna är för större valfrihet i skolan, sade han.

När partidagen röstade stödde ungefär tre fjärdedelar av delegaterna partistyrelsens förslag att förkasta motionen.

- Resultatet var solklart, konstaterade Katainen som uppenbart lättad vandrade runt i salen och skakade hand med flera av de delegater som talat för att bevara den obligatoriska skolsvenskan.

Desto mer förvirrande var då att partidagen i enlighet med styrelsens ståndpunkt godkände motionen om mera språkbad och tvåspråkiga skolor. Under debatten gjorde flera delegater klart att initiativtagarna inte vet vad de talar om; att språkbad är en sak, tvåspråkiga skolor något helt annat.

- Partistyrelsens svar är nästan lika virrigt som motionen, men den kläm vi fick igenom är i alla fall tydlig, sade Heikki Pakarinen från Esbo som ville skjuta ner motionen.

Klämmen lyder i sin helhet så här:

"Samlingspartiets partistämma anser att det svenska skolväsendet är en avgörande viktig förutsättning för att vårt lands svenskspråkiga befolkning på ett jämställt sätt ska kunna delta i det finländska samhällets utveckling, och fört vårt lands tvåspråkighet. I avsikt att förbättra språkkunskaperna bör man öka möjligheterna till språkbad."