Suu Kyi till Norge till slut

Demokratiaktivisten Aung San Suu Kyi, 66, fick Nobels fredspris redan 1991. Då satt hon redan i husarrest hemma i Burma och kunde inte åka till Oslo för att ta emot sitt pris.
Den gången reste hennes son till Oslo i Suu Kyis ställe. På lördag är det slutligen dags för pristagaren själv att besöka Norge och hålla sin Nobelföreläsning.

Burma har sedan 1962 styrts av en av världens mest brutala militärregimer. Enligt Svenska Burmakommittén är landet i dag ett av världens fattigaste länder, även om fattigdomen inte slår mot alla.
Generalerna och deras familjer lever i lyx, en del av dem misstänks dessutom för att ha fört ut stora summor ur landet.

Slog ner munkar
2007 hamnade Burma i världens blickfång. Hundratusentals buddistmunkar, studenter och vanliga medborgare gick ut på gatorna och demonstrerade för fred, försoning demokrati. Militären slog brutalt ner saffransrevolutionen.

Ett år senare drabbade cyklonen Nargis landet med förödande kraft. Hundratusen personer miste livet och nära två miljoner drabbades av cyklonens härjningar. Samtidigt vägrade generalerna att släppa in de internationella hjälporganisationerna.

Generalernas grymhet blev uppenbar för alla. Också den styrande juntan insåg då att de hade gått för långt.
2010 bytte generalerna ut uniformerna mot kostymer. I ett val som var både odemokratiskt och ofritt behöll militärerna kontrollen. Den tidigare generalen Thein Sein svor presidenteden i april 2011.

Farlig motståndare
Militärerna tillät inte oppositionsledaren Aung San Suu Kyi att delta i det riggade parlamentsvalet 2010. Hon, som suttit fängslad i 15 av de senaste 21 åren, betraktades som en alltför farlig motståndare.

En kort tid efter valet släpptes hon i alla fall ur sin husarrest och deltog framgångsrikt i ett fyllnadsval till parlamentet i april i år.
Aung San Suu Kyi har efter frigivningen träffat presidenten flera gånger. Vad samtalen handlat om är inte känt, men president Thein Sein har inlett en försiktig reformprocess. Sannolikt vill han visa upp en polerad fasad när Burma om två år tar över ordförandeklubban i den asiatiska samarbetsorganisation Asean.

Bland annat USA och EU har svarat genom att lätta på de tidigare hårda sanktionerna. Västerländska och kinesiska företag står redan i kö för att få investera i Burma. Landet är rikt på olja, gas och timmer.

”Ta det försiktigt”
Omvärldens intresse för Burmas naturrikedomar har skapat en rädsla för att naturrikedomarna ska exploateras på ett sätt som inte kommer burmeserna till del.
– Vi försöker med lag skydda våra naturresurser från att exploateras, sade May Win Myint, parlamentsledamot från oppositionspartiet NLD när en grupp kvinnliga parlamentariker besökte Sverige förra veckan.

Aung San Suu Kyi uttryckt sig ungefär likadant när hon talade vid World Economic Forums möte i Thailands huvudstad Bangkok nyligen:
– Vi vill inte att investeringarna ska leda till större ojämlikhet. Och vi vill inte att investeringarna ska leda till större privilegier för dem som redan har det väl ställt, sade hon.

Den oberoende burmesiska nyhetskanalen Democratic Voice of Burma, DVB, som är baserad i Oslo, har pekat på risken för en mexikansk utveckling i landet när kapital strömmar till Burma och tidigare statsägda bolag privatiseras.

– Carlos Slim var en relativt obetydlig affärsman på 1980-talet. Sedan fick han praktiskt taget aktiemajoriteten i det statliga telecombolaget Telemex till skänks av sin vän, herr Salinas (som då var president), och nu är han världens rikaste man, säger Ha-Joon Chang, ekonom vid universitetet i Cambridge till DVB.

Minoritetsförtryck
Även om president Thein Sein har gjort en rad reformer de senaste månaderna pågår det fortfarande hårda strider på en rad platser i Burmas gränsområden, särskilt allvarligt är läget i Kachin i nordöst, enligt Svenska Burmakommittén.

De senaste dagarna har våld brutit ut mellan buddhister och den muslimska minoriteten rohingya i delstaten Rakhine. Oroligheterna har krävt över tjugo dödsoffer, enligt regeringen, och lett till flyktingströmmar till Bangladesh. Gränsvakterna har avvisat över 400 flyktingar. Rohingya har i årtionden anklagat burmesiska myndigheter för diskriminering och förföljelse.

Aung San Suu Kyi besökte nyligen flyktinglägret Mae La i grannlandet Thailand. Flyktinglägret, som har 50 000 invånare, är beroende av stöd från biståndsorganisationer för att överleva. Största delen av flyktingarna i lägret hör till karenfolket, en minoritet som i decennier förföljts av militären.

Norge och EU har redan skurit ner biståndet till lägret för att förmå flyktingarna att återvända hem. Finland, Sverige och Norge har genom åren tagit emot kvotflyktingar från lägren utanför Burma.