”Min kropp visade att jag misslyckats”

När Ylva Hellgren började sjuan tävlingssimmade hon och tränade sex dagar i veckan. Förväntningarna på att klara sig bra i skolan kändes stundvis övermäktiga och hon upplevde att andra inte såg henne som den hon egentligen är.

– Relationerna bland skolkompisarna förändrades totalt när vi började högstadiet. Jag kommer från en liten ort och jag kände mig väldigt begränsad och isolerad.

Känslan av för mycket skolarbeten och ångesten kring övervikten inför simtävlingarna blev till slut till en ond tankespiral.

– Jag upplevde att människor kunde se på mig att jag inte var helt klanderfri, att alla misslyckanden syntes på min kropp. När jag såg mig själv i baddräkt så tänkte jag att jag aldrig kommer att klara mig i simheatet.

Den omfattande undersökning som Mannerheims barnskyddsförbund presenterade i går visar på att 15–18-åriga flickor har ganska gott självförtroende, men att en stor del ändå känner att den egna kroppen inte duger som den är.

Undersökningen visar ett klart samband mellan en negativ kroppsbild och sämre självförtroende hos flickorna. Även skoltrötthet och flickornas dåliga självförtroende går hand i hand.

Vill stödja andra
Ylva Hellgren har gästbloggat för De ungas akademi (Dua) och för projektet Sluta Panta om sin tid i högstadiet och om sina funderingar kring hälsoideal. Genom inläggen vill hon stödja flickor som befinner sig i samma situation som hon gjorde då.

– Det är klart att det finns en idealbild av hur en framgångsrik människa ska se ut. Därför är det mycket svårt att få fram budskapet att du duger som du är, säger Hellgren.

I dag praktiserar hon på Dua som bland annat erbjuder Disa-grupper för både flickor och pojkar.

– Disa handlar om att om att man blir medveten om sina tankemönster och själv kan motverka negativa tankar, oberoende av hur samhället omkring en ser ut. Jag skulle själv ha behövt en sådan grupp i högstadiet.

I gymnasiet fick Hellgren kontroll över den negativa tankespiralen och vände utmaningarna till något positivt. I dag njuter hon av att sätta upp mål, men realistiska sådana, för sig själv och klara dem.

– Och jag vet att jag klarar det oberoende av hur jag ser ut.

Räcker inte till
En positiv upptäckt i resultaten från barnskyddsförbundets undersökning är att flickorna inser att samhällsidealets och reklamernas bilder av hur kvinnokroppar ska se ut är orealistiska. Ändå är 73 procent av dem som svarat missnöjda med sin kropp. Nio av tio vill gå ner i vikt.

– Över hälften av flickorna har ändrat sitt beteende med tanke på sitt utseende, och flickorna var också mycket ivriga på att berätta om sina funderingar om mat, vikt och motion. Många uppgav att de börjat äta hälsosammare, men det framkom också berättelser om överdriven träning, ätstörningar och ångest över den egna kroppens utseende, säger magisterstuderande Mari Laakso, som sammanställt rapporten.

Risken finns att de unga redan i tonåren utvecklar en kritisk syn på sig själva som håller i sig livet ut, befarar barnskyddsförbundets ordförande Mirjam Kalland.

– Men yttre lösningar som bantningsförsök förbättrar inte nödvändigtvis den dåliga självkänslan.

Endast fem procent av de svarande ansåg att bildmanipulering är något positivt. Flickorna upplever ändå att medierna har lika mycket positiva som negativa effekter på självbilden.

– Medierna erbjuder även tips om hur flickorna ska sköta om sin hälsa och hur de ska uttrycka sig själva, säger Laakso.

Kompisarna viktigast
De som har största inflytandet över flickornas självförtroende och kroppsbild är ändå jämnåriga.

– Grupptrycket kan vara besvärligt. Det finns ofta en ledarperson eller ett visst gäng som ställer upp idealen, och negativa tänkesätt smittar lätt inom gruppen, säger ungdomsarbetare Sofia Haglund, som praktiserar på De ungas akademi.