Plastskräp i havet dyker upp i fisken

Varken bättre eller sämre mår Östersjön enligt de senaste mätningarna. Forskningsfartyget Aranda har nyss återvänt från sin senaste forskningsexpedition och står förtöjt vid Södra hamnen. Även om alla resultat ännu inte är analyserade verkar det utifrån det man hittills kunnat avläsa som om Östersjöns tillstånd förblivit oförändrat jämfört med läget tidigare år. Men enligt specialforskare Kari Lehtonen ska vi inte kasta in handduken ännu.

– Det är alltför optimistiskt att tro att det vi gjort för att förbättra Östersjöns tillstånd omedelbart ska bära frukt. Problemet är de näringsämnen som tidigare kommit ut i havet och finns lagrade på havsbottnen och fortsätter mata eutrofieringen, säger han. Det är därför viktigt att vi fortsätter att jobba för att skydda Östersjön.

Ett problem som växer sig allt större är enligt Lehtonen det ökande antalet plastpartiklar i våra vattendrag. Vi skräpar ner på stränder och i haven och plasten bryts så småningom ner i mindre bitar. De här bitarna har i senaste forskningar påträffats i ökade mängder både i fiskar och i fåglar.

– Trots allt är vi ändå hela fem miljoner människor bara här i Finland. Om vi skräpar ner har det konsekvenser.

Exakt arbete av besättningen
I går firades Världsmiljödagen, en årlig temadag som är instiftad av FN med syfte att uppmärksamma miljöproblem. Under dagen hade allmänheten en unik chans att bekanta sig med forskningsfartyget Aranda i Södra hamnen. Det var många som nappade på möjligheten. Såväl laboratorierna med sina mätinstrument, kommandobryggan och personalens hytter lockade intresserade. Normalt hyser fartyget endast forskare och besättning. Ofta är man ute flera veckor i taget under vilken tid forskarna arbetar flitigt.

– Arbetsdagarna är tolv timmar långa så mycket fritid blir det inte. Men å andra sidan finns det inte så mycket att göra på fritiden, säger specialforskare Harri Kankaanpää från Finlands miljöcentral. Ombord finns endast tv, gym och en samling dvd:er.

Forskarteamet är beroende av samarbete med besättningen. Det är de som manövrerar navigationsutrustningen och säkerställer att alla prov tas från exakt rätt position.

– Vår uppgift är att se till att vi står på exakt samma koordinater medan forskarna tar sina prov och analyserar dem. Till vår hjälp har vi ett DGPS-system som med hjälp av motorer och propellrar håller positionen. Avvikelsen är under tio centimeter, säger överstyrman Juha Sartela.

Med sina sexton månader på Aranda vet han att arbetet måste vara exakt för att resultaten ska vara jämförbara med tidigare år.
Det är genom att jämföra med näringshalterna tidigare år som forskningsassistent Tanja Kinnunen kan bedöma hur sommarens algblomning kan tänkas bli. Hon har analyserat näringshalterna, bland annat fosfat- och nitrithalterna, i de prover hon tagit från Östersjön. Näringshalterna påverkar algblomningen.

– Det ser ut att ligga på samma nivå som tidigare år. Beaktar man endast det här ser det ut att bli en normal algsommar i år.
Men även andra faktorer inverkar på förekomsten av alger, som väderleksförhållanden till exempel.

Allmänt sett tyder de senaste forskningsresultaten inte på några större framsteg i Östersjöns tillstånd. Men det finns ljusglimtar.
– Halterna av olja i havet har tydligt minskat, säger Harri Kankaanpää.