Våldet minskar i hela Europa

Efter skjutvapentragedin i Hyvinge rapporterades i går att en man dödat sin ex-fru med eggvapen i Kauhajoki. Det känns som om våldstragedierna skulle avlösa varandra.

Men den allmänna trenden är att brotten mot liv minskar i så gott som hela Europa sedan början av 1990-talet, som verkade vara en internationell kulmen. Antalet dödliga brott mot liv har minskat med en tredjedel i Finland sedan 1990-talet och det är en genomgående trend i både Öst- och Västeuropa.

– De förklaringar till brott som lyfts fram är ofta olika i olika länder, säger Martti Lehti, forskare vid kriminalpolitiska institutet.

I Mellaneuropa är det oftare invandring som lyfts fram som förklaring och i de nordiska länderna är det alkohol, säger han.

Sysslolöshet riskfaktor
En tydlig våldsfaktor är sysslolösheten. Av alla misstänkta för våldsbrott eller brott mot liv är majoriteten utanför arbetslivet. De flesta arbetslösa, men också många förtidspensionerade. Detsamma gäller offren för våldsbrott.

– Det är en sak som märks då man studerar långtidsarbetslösa – de är mer sällan involverade i brott eller ens småbrottslighet under de tidsperioder de är sysselsatta via något slags stödåtgärder, säger Lehti.

Att Finland var våldsammare under 90-talet än nu kunde alltså delvis förklaras med hög arbetslöshet och allmän pessimism, men inte enbart.
– Det som länkar sysslolöshet till våld är alkoholen, säger Lehti.

Den ekonomiska depressionen i Finland förklarar inte heller varför 1990-talet var våldsammast i resten av Europa. I Östeuropa rådde ett enormt brytningsskede och sedan dess har våldet minskat. Men också i Västeuropa och i världens övriga industriländer har åtminstone antalet brott mot liv minskat.

Är Finland våldsamt? Det tycks vara en evighetsfråga och svaren beror på hur man jämför. Det som med säkerhet kommer polisen till kännedom är det dödliga våldet. Jämför man risken att utsättas för dödligt våld i alla Europas 42 länder kommer Finland på 14 plats. Jämför man med bara EU-länderna är Finland på sjätte plats av 27 länder. Bland EMU-länderna är Finland på andra plats.

Mer komplicerat än alkohol
Alkoholen är starkt kopplad till våld i Finland. I tre fjärdedelar av alla våldsbrott som anmälts har minst den ena parten varit berusad, och i hälften av fallen är både förövaren och offret berusade. Över hälften av förbrytarna missbrukar alkohol eller droger.

– Men diskussionen om våldsamhet har funnits redan då finländarna konsumerade mindre alkohol. Fram till 1960-talet konsumerades bara en femtedel av dagens mängd, men våldsdiskussionen verkar ha funnits med som en röd tråd oberoende av hur folk dricker, säger Christoffer Tigerstedt, enhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, och forskare i alkoholpolitik.

– Alkoholen kanske inte direkt triggar våld, men ger i vår uppfattning något slags ”rätt” eller möjlighet att gå över gränser. Det ligger i vår uppfattning om hur man beter sig som berusad, att man ger utlopp för aggressioner och blir galen, så att säga. Det finns en viss acceptans för att man överskrider sociala normer med förklaringen att man är full. Det är något som både accepteras och ogillas samtidigt. Det finns en stor ambivalens där, säger Tigerstedt.

Men även om alkoholbruket i stora drag ökat under de senaste decennierna finns också en parallell trend som försvårar tolkningen av unga människors våldsbrott. Minderåriga ungdomars supande har de facto minskat under de tio senaste åren. Och då det gäller de mest uppmärksammade våldsbrotten, skolskjutningarna, har alkoholen inte varit en avgörande faktor.

Personkult förvärrar
Efter skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki sammanställde Institutet för hälsa och välfärd en översikt över vilken typ av medierapportering som kan bidra till risken att liknande brott upprepas. Till riskrapporteringen hör bland annat stort uppslagna bilder av gärningsmannen och berättelser om dennes liv och tillvägagångssätt.

– Det är kanske inte direkt en utlösande faktor, men de som annars också har en sådan läggning följer nog med publiciteten. Om det finns som bakgrundsfaktor att man vill ha en viss offentlighet så är det bakvänt om man också får det, säger ungdomspsykologen Tom Pakkanen vid HNS rättspsykiatriska kunskapscentrum.