LEHTIKUVA / Otto Turunen

"Språkaspekten får inte överskugga journalistiken"

Mediechefer varnar för att språkaspekten i allt högre grad kommit att prägla de finlandssvenska mediernas rapportering. Gnäll får inte överskugga den vassa journalistiken, säger Hannu Olkinuora.

De finlandssvenska medierna tar alltför ofta till igelkottsmanöver för att försvara sig, säger Hannu Olkinuora, tidigare chefredaktör för bland annat Hufvudstadsbladet. Han tillägger att det berör både Hufvudstadsbladet, svenska Yle och de regionala tidningarna.

–Den svenska journalistiken är mycket konkurrenskraftig på riksnivå, men jag är orolig för att språkaspekten kommit att prägla rapporteringen i alla större nationella frågor. Det här kan väcka irritation på finskt håll, säger Olkinuora.

På måndagen samlades mediefolk för att diskutera hur kvaliteten i minoritetsmedierna ska tryggas i framtiden, med utgångspunkt i Magmas nya rapport Överlevnadsstrategier för minoritetsmedier. De största utmaningarna är den snabba tekniska utvecklingen och konsumenternas förändrade medievanor. Hannu Olkinuora, Marit Ingves och Lia Markelin medverkar i rapporten.

"Bredda utbudet"

Också Yles vd Lauri Kivinen tycker att de finlandssvenska medierna alltför ofta lyft fram språkfrågor med taggarna utåt.
–Visst är det de svenska mediernas roll att ta upp språkfrågor, men de har en bredare uppgift än så. Igelkottspositionen leder till att man betonar språk också när det finns andra frågor som är lika viktiga på ett nationellt plan, säger han.

I vilka fall har språkaspekten färgat rapporteringen?
–Till exempel i fallet Dragsvik, man kunde inte tro att man bodde i samma land när man följde med de finskspråkiga och de svenskspråkiga medierna. Att minister Wallin undanhöll informationen om politisk styrning, vilket bidrog till att statsministern måste ljuga inför riksdagen, förblev en liten sak i de svenskspråkiga medierna, säger Hannu Olkinuora.

"Majoriteten blundar"

Samtidigt som minoritetsmedierna får kritik för att fokusera för mycket på språk rapporterar majoritetsmedierna alltför sällan om de här frågorna, anser Tom Moring, professor i kommunikationslära vid Helsingfors universitet.

–Både i Finland och i andra länder är det ett faktum att man spektakulariserar minoriteten. Majoriteten öppnar ögonen för minoriteten bara när det gäller skandaler eller pittoreska saker, säger Moring.

Trots att man ofta talar om en försämring av den journalistiska kvaliteten tycker chefredaktör Mikael Pentikäinen vid Helsingin Sanomat att journalistiken i dag är mer kvalitativ än någonsin tidigare.
–Men tidningsmomsen som tillkom vid årsskiftet har helt klart påskyndat utvecklingen där upplagorna minskar.

Nordiskt mediesamarbete

Ett nordiskt public service-område borde vara ett gemensamt mål för de nordiska länderna, fastslår rapporten.
–Varför inte öppna våra gränser för ett gemensamt public service-område i Norden? Ett gemensamt kulturområde där man får se varandras public service utbud skulle ge Finland större synlighet och förstärka minoritetsspråkets ställning, säger PhD Lia Markelin vid Magma.

Markelin är orolig för att svenska Yles utbud begränsas när Yle-skatten blir ny finansieringsmodell.
–I och med Yleskatten drog sig fonderna ur finansieringen för svenska Yle. Frågan är om Yleskatten ger tillräcklig kompensation för att upprätthålla samma utbud som tidigare, säger Markelin.