Berusade utan biljett går på högvarv i närtåg

Förtroendeman Jarkko Karlsson uppger att det i de mildare fallen handlar om tomma hot, medan passagerarna i värsta fall går till attack rent fysiskt.

– Förra årets mest allvarliga situation var då en konduktör slogs i ansiktet med en glasflaska. Kunden både rökte och drack alkohol. Slaget kom då konduktören avlägsnade honom från tåget, säger Karlsson.

Han påpekar ändå att liknande fall är ovanliga och att konduktörerna inte fallit offer för lika grovt våld som busschaufförerna i regionen.
– Förargelseväckande beteende är vardag i närtågen. Inte sånt som konduktören upplever som hotfullt, men att föra oljud och dricka alkohol. I fjärrtågen är situationen en helt annan, lugn, säger Karlsson.

Tobaksvagnar borta
Långt in på 1980-talet förekom det ofta ordningsproblem även på fjärrtågen, minns konduktören Jari Kyttälä. Det var framför allt i vagnar där rökning var tillåten som det uppstod problem. Kyttälä tycker ändå att även problemfallen visade större respekt för personalen på den tiden.

– Nu ger man blanka fan i det och dricker brännvin då konduktören ser. Förr försökte man i alla fall gömma pluntan, säger Kyttälä.
En annan oroväckande utveckling är att ordningsproblem förekommer varje dag, inte bara i veckoslutets nattåg, som förr i tiden. En av orsakerna är att fler använder narkotika, som ger mer varierande problem än alkohol.
– Det förekom våldsfall även då, men nu har vi gäng som skapar allmän oordning i tågen, säger Kyttälä.
Han har jobbat som konduktör i 30 år men inte drabbats av något riktigt allvarligt.
– Jag har klarat mig genom att tala och ingen har rört i mig fysiskt. Att jag är så stor kanske bidrar, säger Kyttälä.

Polisen hinner inte
Konduktörerna har begränsade polisrättigheter, så de kan ta i fysiskt för att avlägsna störande passagerare från tåget eller gripa dem i väntan på polis. Kyttälä tycker ändå att rent sociala färdigheter är viktigare.

– Då man ensam har hand om 200 passagerare kan man inte ingripa i allt. Det krävs spelöga, för det är alltid möjligt att få i gång ett gräl i nattågen, säger Kyttälä.
Han jobbar med utbildning av nya konduktörer. Han betonar att människor ska behandlas som man själv väntar sig att bli behandlad. För att göra jobbet lättare hoppas han på att det i framtiden ska finnas minst två konduktörer på varje kvälls- och nattåg. Förtroendeman Karlsson håller med, men båda tycker att det även behövs fler poliser i huvudstadsregionen.

– I Böle går det att få hjälp, men i till exempel Korso i Vanda tar det längre tid och det finns inte nödvändigtvis några lediga poliser. Då är vi beroende av säkerhetsservice och ibland meddelas det at vi får hjälp om 20 minuter. Då väntar tåget, säger Karlsson.

Han är oroad över att en allt större del av ansvaret flyttats från polisen till privata säkerhetsfirmor. Han är inte heller nöjd med samhällsutvecklingen, som ses som en av orsakerna till de ökade tågproblemen.

– Folk mår dåligt och det märks i förargelseväckande beteende. Man har inte tid för barnen och de skriker efter uppmärksamhet genom att bete sig illa. Och så berättas det hela tiden om nya samarbetsförhandlingar (att folk får sparken), säger Kyttälä.