"IP-adresserna tar slut i år"

– I år kommer IP-adresserna att ta slut, säger Jonne Soininen, men tilllägger:
– Det har jag sagt varje år de senaste fem åren.

En IP-adress är ett slags telefonnummer som krävs för att identifiera uppkopplade datorer. Varje dator som kopplas upp mot nätet tilldelas en adress; utan dem skulle internet inte fungera. Om adresserna tar slut är det många som påverkas – allt från internetoperatörer och företag till varje enskild användare.

– Det här betyder ändå inte att internet helt skulle sluta att fungera, men det kan inte längre växa.

Huvudansvaret för IP-protokollen finns hos Icann (Internet corporation for assigned names and numbers) som Soininen har samarbetat med sedan början av 2000-talet. Senast som styrelsemedlem 2010.

Konkret är det Icanns underorganisation Iana som arbetar med att se över fördelning av IP-adresser globalt. Iana delegerar IP- adresserna i block till fem regionala organisationer – Regional Internet Registry (RIR).

Hur är det möjligt att IP-adresserna tar slut?
– Den sort som i dag används – kallad IPv4 – räcker inte till mer än drygt fyra miljarder uppkopplade datorer. När systemet planerades på 1980-talet kunde man inte förutse internets explosiva tillväxt.

Experter har flera gånger varnat att IPv4-adresserna är slut under de senaste åren. Men situationen har hittills lösts genom ny teknik, så som samutnyttjande av IP-adresser.
– Iana har redan överlåtit de sista IP-adresserna till de regionala organisationerna. Helt faktiskt har adresserna tagit slut i Asiens RIR. Det har också uppstått konkurrens om befintliga adresser. Bland annat Microsoft har köpt IP-adresser ur konkursbon, säger Soininen.

Enligt honom är en reform av IP-protokollen det enda alternativet på sikt. Det som nu måste till är en ny sorts IP-adresser – så kallade IPv6. Fördelen med IPv6 är att det medför att det totala antalet möjliga adresser blir i det närmaste obegränsat.

– Det exakt antalet är 2 upphöjt till 128. I siffror blir det 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456 unika IP-adresser.

Långsam övergång
Det nya IPv6-protokollet är i sig ingen ny uppfinning utan togs fram redan på 1990-talet. Övergången har ändå gått långsamt.

Omkring 80 procent av världens internetleverantörer uppskattas i dagsläget ha det stöd som krävs för IPv6. Däremot kan bara några enstaka procent leverera rätt produkt till sina kunder.

– Operatörerna tror att övergången skulle vara svår att marknadsföra till kunderna. Kunderna får inga nya tjänster, men kunde till exempel vara tvungna att skaffa ett nytt modem, säger Soininen.

I fjol gjordes ändå många framsteg mot IPv6. I juni ordnades en omfattande global testdag för IPv6 då bland annat Google, Youtube och Facebook tog det nya protokollet i bruk för ett dygn. I år ska samma företag införa IPv6 permanent.

I Finland har Kommunikationsverket också stött övergången och .fi-domänerna understöder redan IPv6.
– Myndigheterna har redan länge flaggat för övergången och ansvaret finns nu hos internetoperatörerna, säger utvecklingschef Sami Salmensuo vid Kommunikationsverket.

Reijo Svento som företräder flera operatörer via centralförbundet Ficom tycker ändå inte att operatörerna ensamma bär ansvaret:
– Det har aldrig varit meningen att det skulle bli någon plötslig övergång. Systemen kommer att användas parallellt under flera år.

Så operatörerna stöder redan IPv6?
– Det gör de och det är en nödvändighet. Reformen är också oundviklig, då adresserna måste bli fler. I framtiden kommer till och med varje hushållsmaskin att behöva en egen IP-adress!