Stöd finska barn i svenska skolan – då höjs Pisabetyget

Nu är gåtan varför eleverna i den finlandssvenska skolan presterar sämre i den internationella Pisaundersökningen än elever i finsk skola delvis löst. Forskarna Heidi Harju-Luukkainen vid Helsingfors universitet och Kari Nissinen vid Jyväskylä universitet har tittat närmare på Pisaresultaten.

Forskarna har funnit tydliga skillnader mellan de elever som går i svensk skola och i huvudsak talar svenska hemma och de som för det mesta talar finska hemma. En femtedel av alla elever i svensk skola uppger att de talar mest finska hemma. I huvudstadsregionen är andelen mycket större. Här talar nästan fyra av tio elever för det mesta finska hemma.

Eleverna med finska som hemspråk sticker ut i undersökningen: de läser klart sämre än sina mer svenskspråkiga klasskamrater.

– Det stora antalet elever i den svenska skolan som presterar dåligt i läsning utgörs i huvudsak av elever som talar finska hemma, skriver Harju-Luukkainen och Nissinen i den vetenskapliga artikel som i veckan publicerades av Undervisningsministeriet.

Forskarna antar att eleverna med finska som hemspråk möjligtvis också har problem att läsa på sitt modersmål finska och att lässvårigheterna gör att deras inställning till skolarbetet lider. Analysen visar nämligen att de finsktalande eleverna inte såg skolan som lika meningsfull som de elever som talade skolspråket hemma.

– Jag hade inte förväntat mig att de elever som talar finska hemma skulle klara sig så här dåligt. Var tredje elev nådde bara svaga eller mycket svaga kunskaper i läsning. Det borde verkligen inte se ut på det sättet, säger Harju-Luukkainen.

Hon tycker att det stora antalet ele­ver som är svaga i läsning är oroväckande eftersom läsförmågan har betydelse för hur eleverna klarar sig i framtiden.

Får inte stödundervisning

Riktigt alarmerande är att Pisaanalysen visar att eleverna med finska som hemspråk får mindre stödundervisning utanför den ordinarie skoltiden jämfört med de elever som pratar svenska hemma.

– Hur kan det vara möjligt att eleverna som klarar sig dåligt i läsning inte får mer stödundervisning än andra? frågar Harju-Luukkainen.

Struntar lärarna i den finlandssvenska skolan i de finska eleverna?

– Jag tror inte att det handlar om det. Men jag frågar mig om skolorna har de resurser som behövs för att kunna reagera.

I dag beviljar vissa kommuner som till exempel Helsingfors extra anslag till skolor med många invandrare, alltså barn som har ett annat hemspråk än skolspråket. Harju-Luukkainen tycker att också den finlandssvenska skolan borde få extra resurser för att tackla de utmaningar som den stora andelen elever med annat hemspråk än skolspråket innebär.

– Det vore absolut nödvändigt. I en klass där 40 procent talar ett annat språk hemma kan man inte undervisa på samma sätt som i en klass där alla har samma språkbakgrund. Vi behöver fundera ut hur undervisningen borde se ut, säger Harju-Luukkainen.

Är ditt råd till familjer som mest talar finska hemma att sätta barnet i finsk skola i stället?

– Nej, det är inte rätt väg att gå. Men vi måste se till att barnen har tillräckliga kunskaper i svenska. Utan tvåspråkiga elever har vi ingen finlandssvensk skola till exempel i huvudstadsregionen. Men i och med en ökad grad av tvåspråkighet måste den finlandssvenska skolan bli bättre på att också stödja de tvåspråkiga barnens finska. Ju bättre barnen kan finska, desto bättre förutsättningar har de att lära sig svenska. Den modersmålsinriktade finskan borde alltså ses över och behöver nya läromedel. I språkbadsundervisning stödjer man också barnens modersmål. Men i den finlandssvenska skolan får inte de finskspråkiga barnen en likadan möjlighet att lära sig sitt hemspråk, säger Heidi Harju Luukkainen.