Tynande språkkunskaper en utmaning för Finland

Dr. Stefan Oeter, ordföranden för Europarådets expertkommitté för minoritetsspråkskonventionen, var huvudtalare på Folktingets seminarium om minoritets- och regionalspråk i går. Expertkommittén publicerar vart tredje år en rapport om hur varje land som ratificerat konventionen har levt upp till sina åtaganden. Den fjärde rapporten om Finland presenterades den 14 mars och expertkommitténs förslag till förbättringar var ungefär de samma som under de tidigare ronderna.

Medräknat svenskan, som i konventionen benämns som ett nationalspråk som används i en mer begränsad grad, har Finland sammanlagt nio minoritetsspråk. De är alla utsatta för liknande hot om än i väldigt varierande grad. Från enaresamiskan och skoltsamiskan, som enligt rapporten som språk riskerar att försvinna, till den i grundlagen som nationalspråk starkt förankrade svenskan lider alla av omedvetenheten bland majoritetsbefolkningen.

– Eleverna har väldigt få lektioner i minoritetsspråkens historia och kultur trots att svenskan och samiskan funnits här lika länge som finskan, säger Oeter.

Språkundervisning är grunden

Gällande språkutbildningen i samiska och romani säger Oeter att det i Finland genomförts en del hoppingivande experiment men att de ännu inte fått etablerade strukturer. Allmänt anser han att Finland hör till de länder som behandlar sina språkminoriteter bäst i Europa men att de små språkens tillbakagång fortsätter även här.

– Till exempel svenskans situation har förvärrats snarare än förbättrats då kunskaperna i språket minskar i de yngre generationerna. Svenskspråkiga har svårt att få service på sitt modersmål inom social- och hälsovården och av myndigheterna. Den pågående kommunreformen ökar ytterligare utmaningarna på det här området.

Folktingets vice ordförande Kimmo Sasi säger att man måste göra goda språkkunskaper mer eftersträvansvärda.

– I löneförhandlingarna borde man komma överens om språktillägg för dem som har goda kunskaper. Kompetens ska belönas och goda språkkunskaper är kompetens.

Sasi hoppas även att arbetsgivarna skulle ge anställda språkutbildning så att de behärskar de viktiga termerna inom sina yrken.

– Till exempel väldigt sjuka patienter kan bli stressande och ha mindre tillit till vårdpersonalen om språkkunskaperna är bristfälliga.