Dubbdäck river upp dödligt vägdamm

De senaste dagarnas häftiga snöfall har punkterat den spirande sommardäckssäsongen. Ilkka Savisalo, som jobbar på Vianor på Helsingegatan i Berghäll, säger att några kunder rentav indignerat bytt tillbaka till vinterdäck. Hans bror Olli balanserar ett friktionsdäck, men om man frågar honom skulle han rekommendera dubbdäck för Helsingforsbilisterna. Hälsoriskerna från de småpartiklar dubbdäcken rör upp har ingen frågat om och Olli själv har inte närmare funderat på saken.

– Dubbdäcken är säkrare eftersom de har bättre grepp på is, och här i Helsingfors är gatorna ofta isiga, säger han.

Dubbar eller inte?

I Finlands Banks före detta lokal vid Unionsgatan 33 är svaret inte lika självklart. Stämningen blir nästan hätsk under diskussionen som följer efter att man publicerat en mellanrapport i det pågående forskningsprojektet Nasta vars mål är att utreda dubbdäckens inverkan på stadsluften och trafiksäkerheten i Helsingfors.

Församlingen är tudelad. Dubbdäcken förordas för deras väggrepp även i extrema förhållanden, friktionsdäcken för deras, i de flesta fall likvärdiga väggrepp, deras tysthet och deras mindre slitage på vägytorna vilket antas minska halterna av skadliga småpartiklar i luften och spara vägunderhållningskostnader. En som häftigt försvarar dubben är dubbtillverkaren Turvanastas Aapo Kirvesniemi.

– Det känns som om dubbdäckstillverkarna ställs mot väggen och det talas bara om hur man ska kunna öka mängden friktionsdäck. Svenska medier rapporterar att ett fyrtiotal människor årligen dör i Stockholm av gatudamm men man vet inte hur mycket av dammet som orsakas av dubbdäck och hur mycket som kommer från andra källor, till exempel sanden som sprids ut på gatorna. I en obduktion är det svårt att säga varifrån en partikel kommit.

Han syftar på studien som gjorts vid avdelningen för yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och som bland andra Svenska Dagbladet uppmärksammat.

Nina-Mari Turpela, även hon från Turvanasta, säger att också bilar med friktionsdäck sönderdelar sandkornen i mindre partiklar när de kör över dem.

– Ska vi också sluta sanda nu?

En representant från Trafiksäkerhetsverket Trafi påminner om att det sandas bara på vissa ställen och endast när det behövs.
Gatudammet analyseras

Snart kommer det att finnas ett svar på frågan om varifrån gatudammet härstammar. Yrkeshögskolan Metropolia deltar i Nasta-projektet med sin skåpbil Nuuskija som samlar upp dammpartiklar både vid vänstra bakhjulet och vid vindrutans övre kant, vilket visar ungefär hurdan luft en fotgängare eller cyklist andas in.

– Vi har en ungefär två kilometer lång teststräcka på Storskogsvägen nära Malm och Mosabacka där vi börjat samla in gatudamm. Vägytan och sanden består av olika stenmaterial, vilket gör att vi kan se hur mycket damm däcken skrapar loss från vägen. Resultaten klarnar kring årsskiftet, säger docenten och överläraren Liisa Pirjola.

Hon påminner om att gatudammet har flera olika källor. Förutom dammet som uppstår när däcken skrapar mot vägen och dammet från sandningssanden kan även byggarbetsplatser och dammet från spårvagnsskenor lokalt öka mängden dammpartiklar i luften. Ett som är klart är att de små partiklarna orsakar hälsoproblem.

– Partiklar som är mindre än 10 mikrometer orsakar irritation och kan komma in i kroppen. På våren ökar antalet sjukhusbesök, och dödsfall har rapporterats också i Finland.

Två läger

I Vianors källarverkstad i Berghäll är stämningen lugn. Måndagens snöfall har dragit ner på arbetstakten då många bilister sett det som säkrast att fortsätta köra med vinterdäck – både dubb- och friktionsdäck. Försäljningschef Tom Huldin tror inte att däckverkstäderna har någon möjlighet att styra bilisterna mot friktionsdäcken.

– Både dubb- och friktionsdäcksentusiasterna är ofta övertygade om att de valt rätt och det är svårt att få dem att byta sida. Genom lagstiftning kunde man kanske få en ändring till stånd, i Stockholm har man ju förbjudit dubbdäck på Hornsgatan. Det kunde kanske fungera i Helsingfors också.