Misstänksamhet och tidsbrist bakom tystnad

Kimitoöns kommundirektör Tom Simola var på semester när han fick höra att en privatperson vill se hans tio senaste inkomna mejl. Via ett sms fick han reda på att personen jobbar som Hbl-journalist.

– Vårt huvudargument är att vi inte deltar i experiment. Ni har för snäv syn på offentlighetslagen. Det går inte att förenkla frågan så här mycket, säger han.

– Det där är en grundlös och lagvidrig motivering. Man kan till och med tala om att det är frågan om diskriminering eller tjänstefel att inte svara på de här grunderna, säger Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet.

Hbl-journalisten Johan Gullmets, skickade i egenskap av privatperson en begäran till alla kommuner i Svenskfinland. I mejlet bad han att få ta del av innehållet i de tio senaste mejlen som stads- eller kommundirektören fått.

Tom Simola, hade du svarat om du inte känt till vem som skickade förfrågan?

– Jag hade kanske frågat vad han avser med sin begäran. Det är svårt att spekulera i efterhand vad jag hade gjort eller inte gjort.

Enligt Simola svarar kommunen alltid på allmänhetens förfrågningar, också per e-post, men i det här fallet var det "inte motiverat". Enligt offentlighetslagen ska uppgifter ur en offentlig handling ges så snart som möjligt.

– Vill ni gå på djupet med offentlighetslagen finns det mycket litteratur att studera, säger han om Hbl:s utredning.

Han poängterar att kommunen enbart kan ge ut information om ärenden som är offentliga.

Vid Kaskö stad gick det inte att få tag på kommundirektör Marlene Svens, som var sjukskriven. Men ekonomidirektören Jyrki Jussila ger sin syn på saken.

– Meddelandet var skickat från ett gmail-konto utan närmare kontaktuppgifter som telefonnummer, säger Jussila.

Enligt honom vill tjänstemännen normalt kontrollera att en person är den han eller hon utger sig för att vara. Olli Mäenpää inflikar att lagen om offentlighet säger att det är möjligt att även vara anonym vid en förfrågan.

Att det inte kom något svar på Hbl:s förfrågan kan också bero på tidsbrist. Jussila säger att det är lättare för honom att svara om personen är mera precis med vilken typ av information han vill ha.

Ben Weizmann, stadsjurist i Karleby är inne på samma linje.

– Vi tyckte frågan var lite konstig. Jag utgår från att om man vill ha ut ett dokument så ska man kunna peka ut hurudana uppgifter man vill ha tag på.

Han medger att Karleby åtminstone kunde ha svarat på mejlet och bett den frågande förklara vilken typ av information han var ute efter.

– Det skulle ha varit korrekt att svara åt honom, säger Weizmann.

Också i Karleby hänvisar man till tidsbrist, därför rekommenderar Weizmann att man är så specifik som möjligt.

– Vi får ungefär 100 e-postmeddelanden om dagen, det är omöjligt att hinna svara på dem alla, säger kanslisekreteraren Kaija Jestoi.

Hon säger att behandlingen inte går långsammare för att man skickar förfrågan på svenska.

Hbl har försökt nå Korsnäs kommundirektör Anita Ismark utan att lyckas. Hbl-journalisten Johan Gullmets, som gjorde utredningen (Hbl, 25.3), uppger att Ismark kontaktade honom och frågade om han jobbar på Hufvudstadsbladet. Korsnäs svarade aldrig på förfrågan under utsatt tid.

Kommentera artikeln och följ debatten här.