Läs mer om vad de här eleverna tycker i söndagens Hbl. Foto: Cata Portin

Finlandssvenska elever struntar i läxorna

Finlandssvenska elever presterar sämre i historia och samhällskunskap än elever i den finska skolan. En viktig orsak till kunskapsglappet är att eleverna i den svenska skolan slarvar med läxorna.

Då åtta av tio elever i den finska skolan alltid eller ofta gör sina läxor i historia och samhällskunskap är siffran flitiga läxläsare i den svenska skolan betydligt lägre. Här är det bara sex av tio elever som alltid eller ofta gör sina läxor. Bland eleverna i den svenska skolan uppger fyra av tio att de aldrig eller bara då och då förkovrar sig i skolarbetet efter skolan medan endast två av tio elever i den finska skolan slarvar lika mycket med läxorna.

Resultaten framgår av Utbildningsstyrelsens färska undersökning om inlärningsresultaten i historia och samhällslära i fjol. Undersökningen är gjord av forskaren Najat Ouakrim-Soivio.

I utredningen framgår det klart att de svenskspråkiga eleverna ligger efter de finska när de gäller kunskaper i samhällslära och historia. Den visar att det lönar sig med läxor. De elever som är flitiga läxläsare presterar nämligen klart bättre.

Av Utbildningsstyrelsens granskning framgår det att de elever som alltid läser sina läxor var mycket bättre i historia och samhällskunskap än de elever som struntar i läxorna. För de finlandssvenska eleverna var poängskillnaden i testet så hög som 12 procent mellan de flitiga och lata läxläsarna.

– Det var glädjande att märka att det är en vits med att ge läxor och hemuppgifter. Jag har ibland frågat mig om jag som lärare är väldigt gammalmodig då jag tycker det är viktigt att ge mina elever läxor. Men undersökningen visar klart att de skolor där eleverna gör sina hemuppgifter presterar bättre, säger Ouakrim-Sovio.

Utbildningsstyrelsen utvärderade inlärningsresultaten i historia och samhällslära bland niondeklassare i fjol våras. Uppgifterna samlades in i 98 finska och 15 svenska grundskolor. I utvärderingen deltog 4‑124 elever från den finska och 591 elever från den svenska skolan.

Både när det gäller kunskaperna i historia och samhällslära klarade sig eleverna i den finska skolan klart bättre än de svenskspråkiga.

Enligt Ouakrim-Soivio kan en betydande del av kunskapsskillnaderna mellan elever i svenska och finska skolor åtgärdas om de finlandssvenska eleverna börjar läsa sina läxor lika flitigt som de finska.

Bakgrund
Många har sagt det förr
  • Det är inte första gången som experter påpekar att de finlandssvenska eleverna inte är lika flitiga läxläsare som de finska.
  • För ett år sedan efterlyste Utbildningsstyrelsens dåvarande svenska linjedirektör Johan Aura mer läxor eftersom Utbildningsstyrelsen redan då visste att de finlandssvenska barnen lade ner mindre tid på läxor än de finska.
  • Benita Kavander, lärarutbildare vid Vasa övningsskola, sade för ett knappt år sedan i Hbl: "Vi får ta oss en ny funderare kring det här med läxor och hur viktigt det är att följa upp elevernas prestationer. Jag tror vi delvis gett eleverna för fria tyglar. Man har talat om att 'handleda', 'diskutera' och 'släppa taget'. Nu ska vi lärare återta klassrummet."
  • Också den svenska forskaren Anna Dall undersökte saken i sin nyligen godkända doktorsavhandling som jämför australiska, indonesiska, svenska, finska och finlandssvenska femtonåringars inställning till skolarbetet. I hennes avhandling uppger de finlandssvenska eleverna att de läser minst läxor av alla de elevgrupper som var med i undersökningen.

– Men enbart läxläsningen förklarar inte hela resultatskillnaden mellan de finska och svenska skolorna. En ytterligare förklaring kan vara att utbudet på svenska läroböckerär sämre. Samtidigt ska vi komma ihåg att många elever i svensk skola har finska som hemspråk vilket kan göra att de termer och begrepp som används i undervisningen är främmande, säger Ouakrim-Soivio.

Saknar strategier
Laila Andersson är rektor för Mattlidens skola i Esbo med 600 elever från årskurs ett till nio. Hennes skola klarar sig bra i olika undersökningar, men Andersson har ändå funderat en hel del på de finlandssvenska elevernas sämre resultat.

En orsak är enligt henne att de finlandssvenska barnen verkar sakna det hon kallar lässtrategier.

– Vi måste lära barn att lära sig. Det är både skolans och föräldrarnas ansvar.

Hon tror att en annan skillnad mellan de finska och svenska skolorna är att man i de finska satsat mer på pedagogiskt ledarskap.

Och så det här med läxorna. De är inte gammaldags utan tvärtom viktiga för inlärningen.

Multiplikationstabeller måste repeteras för att sitta. En människa behöver läsa ett visst antal meningar i sitt liv för att klara sig. Avgörande är enligt Andersson att eleverna känner att det spelar roll att de läser sina läxor, bland annat så att läraren kontrollerar att de gjort dem.

– Läxor är inte viktiga om man inte visar varför.

I Mattliden betonar man att läxläsning ingår i bedömningskriterierna. Läraren motiverar dessutom för eleven varför han eller hon fått ett visst vitsord.

Hjälp barnen
Hemmen spelar en stor roll. Laila Andersson säger att föräldrarna gärna får hjälpa också äldre barn med läxorna.

– Man ska inte göra deras läxor, men visa intresse för skolarbetet.

Ett nej som svar på frågan ”har du läxor i dag”, kan kännas skönt för en förälder som får tid till annat. Men alltid ska man inte godta det svaret. Stämmer det faktiskt?

Det kan också handla om att hjälpa barnen att få en bra rytm.

– Många har otroligt många hobbyer i dag. Det betyder att tiden för läxor minskar. I sådana fall borde man ha rutiner, så att man läser läxorna genast då man kommer hem och inte efter allt program sent på kvällen.