Kvotering splittrar kvinnorösterna

– Kvinnans ställning i samhället är en grundläggande rättighet, dundrar Sirpa Pieti­käinen (Saml).

Förslag om att öka antalet kvinnor i företagsstyrelser och inom politiska institutioner genom kvotering har just godkänts av EU-parlamentet och debatten fortsätter i korridorerna i Strasbourg långt efter att rösterna är räknade.

– Om inte annat hjälper, vilket det tydligen inte gör, måste vi ha kvoter inom både politiken och näringslivet, säger Pietikäinen, som hållit sin hand över betänkandet om kvotering inom politiken.
Invändningen om att kvinnornas andel på ledande poster trots allt blir större viftar hon undan.

– Med den här takten tar det femtio år innan vi uppnått någon form av jämställdhet och så länge har vi inte råd att vänta.

Kompetensen viktigast

Enligt Centralhandelskammarens uppgifter var andelen kvinnor i styrelserna för Finlands stora börsbolag 26 procent i fjol. Den siffran kan tas med en nypa salt eftersom flera av kvinnorna, åtminstone fem stycken, sitter i två eller till och med tre styrelser samtidigt. Bland dem finns Maija-Liisa Friman (Neste Oil, Metso, Telia Sonera), Anne Brunila (Sampo, Kone), Eira Palin-Lehtinen (Sampo, Elisa), Saila Miettinen-Lähde (Rautaruukki, Talvivaara) och Ingrid Jonasson Blank (Fiskars, Telia Sonera).

Bland sina finländska kollegor i EU-parlamentet stöter Pietikäinen på motstånd då det gäller de färska förslagen om kvotering.

– Jag röstade mot betänkande, säger Riikka Manner (C) bestämt.

Förslaget om att aktivt börja jobba för att medlemsländerna måste föreslå båda könen för de högsta EU-posterna godkändes i parlamentets omröstning med klar majoritet.

– Det här är inte rätt väg att gå. Oberoende av vilket område det gäller ska den mest kompetenta personen väljas, inte den som råkar vara man eller kvinna, säger Manner.

Det är ett argument som inte biter på Pietikäinen, som sitter i Kones styrelse.

– Det kan ju inte handla om förmåga och kapacitet. I så fall är det ju samma sak som att medge att kvinnorna i dagsläget inte har den kompetens som behövs, säger Pietikäinen och spänner blicken i åhörarna.

Nöjd kvotkvinna

För att det ska bli fråga om en lagändring krävs att rådet och parlamentet enas. Alternativ till åtgärder kommer att läggas fram under våren och sedan är det EU-kommissionen som bestämmer vilket som blir nästa steg.

Medan Pietikäinen drivit jämställdheten inom politiken hårt är det liberalen Sophia in ’t Veld, Nederländerna, som ligger bakom kvoteringen inom näringslivet.

– Efter år av försök att åtgärda statistiken på frivillig basis är det dags att skrida till andra åtgärder, säger in ’t Veld, och föreslår ny lagstiftning för att komma åt problemet.

Att kvotering inte är den optimala lösningen är också Pietikäinen medveten om. Till exempel attityder är ingenting som påverkas av lagar och förordningar.

Anneli Jäätteenmäki (C) förhåller sig skeptisk till partikollegan Manners argument för att rösta mot förslaget och får sista ordet.

– Jag är från början en kvotkvinna, men är inte sämre för det.