”Det fanns bara riskabla alternativ"

Försvarsminister Stefan Wallin (SFP) förvånar sig över att reaktionerna blivit så stora just kring Nylands brigads öde.

– Då är den svenska militärutbildningen den enda som uttryckligen nämns i regeringsprogrammet.

– Beredningen hade haft problem om den varit kliniskt befriad från politisk tolkning. Den skulle inte ha öppnat sig utan tolkning i ett skede då försvarsmakten behövde det för att över huvud taget komma vidare, säger Wallin.

Det var på Huvudstabens begäran som han trädde in och gjorde politiska tolkningar av försvarsreformen.

Tolkningarna gällde enligt Wallin en handfull olika frågor – förutom det svenska truppförbandets ställning också bland annat tidtabellen och den framtida reservens storlek.

Enligt Wallin föll alternativet att slå ihop verksamheten vid Dragsvik med Obbnäs bland annat på att den tidtabellen var förlagd till 2017, medan regeringens gräns gick vid 2015.

– Då kan man inte ha en svans som hänger kvar efter regeringsperioden, säger Wallin.

Reaktionerna mot Wallin från både oppositionsleden och bland andra SDP:s partisekreterare Mikael Jungner har gällt det faktum att det kommit fram först i efterhand att det skedde en politisk styrning under beredningen.

Men granskar man alla inlägg i riksdagsdebatten från i år har Wallin inte sagt, åtminstone inför riksdagen, att beredningen skulle ha varit opolitisk. Under interpellationsdebatten i slutet av februari sade Wallin att ministeriets mål och villkor varit en del av processen.

Då garnisonskartan offentliggjordes sade han att språklagen och regeringsprogrammets skrivning om svenskan hade inverkat på Dragsviksbeslutet.

Däremot har statsminister Jyrki Katainen (Saml) låtit förstå att ingen politik inverkat.

– Det är främmande i vårt land att man skulle flytta över hela ansvaret för tolkningen av ett politiskt regeringsprogram skrivet av en politisk regering, säger Wallin.

Trots att formuleringen i regeringsprogrammet inte direkt nämner Dragsvik som den enda möjliga orten för den svenskspråkiga utbildningen anser Wallin att den tolkningen ligger närmast till hands.

Men var det klart under regeringsförhandlingarna att detta var den inneboende betydelsen?

– Beror på vem man frågar. Det finns flera som anser att det var såpass klart vad den här skrivningen i praktiken betydde att det inte behövdes sägas ut, medan andra kan anse att det inte var klart.

Finns det en rädsla för att tala rakt ut om språkaspekter på grund av oppositionen?

– Det fanns bara riskabla alternativ. Hade man i somras sagt att det handlar om språk hade det blivit ett herrans liv, säger Wallin.

– Man kan tycka att det är semantik, men jag har inte velat kalla det för språkpolitik då det är fråga om grundläggande rättigheter, säger Wallin och jämför med att skolbarnens rätt till svenskspråkiga skolor på rimligt avstånd inte heller är språkpolitik.

– Vi har ett kärvare debattklimat just nu där allt nagelfars speciellt av Sannfinländarna.

Ärendet behandlades tre gånger i regeringens säkerhetspolitiska utskott, där diskussionen enligt Wallin var mycket öppen. De frågor som ställdes berörde i högre grad de nedläggningshotade garnisonerna än dem som hölls kvar på kartan.

Vad innebär det att kritiken kommer också från andra regeringspartier?

– Det finns många svåra hållplatser för den här regeringen. Bland annat de kommande rambesluten om budgeten blir garanterat minst lika svåra.