Foto: Niklas Tallqvist. AKT-huset i Hagnäs.

Strejkkassan tar smällen när färre betalar fackavgift

De finländska fackförbunden måste ta av besparingarna för att klara utgifterna. – Strejkkassan får fungera som konjunkturbuffert, säger Kari Sairo, ekonomichef på Metallarbetarförbundet.

Anrika Metall hör till de förbund som inte längre klarar av att finansiera verksamheten med enbart medlemsavgifter. Till det är de betalande medlemmarna för få. I budgeten för 2011 var utgifterna beräknade till 26,9 miljoner euro medan nettot av medlemsintäkterna väntades stanna vid 25,5 miljoner. Nästan fem miljoner av medlemsintäkterna styrs direkt till fackavdelningarna för att hålla medlemmarna nöjda.

– Utfallet blev bättre, säger Kari Sairo, ekonomichef vid Metall om fjolåret.

Sysselsättningsläget var i fjol bättre än vad man hade räknat med och löneförhöjningarna ledde till att medlemsintäkterna ökade. För Metall innebar det att man inte behövde skjuta till mer än en knapp miljon av placeringsintäkterna till verksamheten. Fjolåret blev dyrare än väntat för Metall genom att avtalsförhandlingarna inte löpte som man hade tänkt sig. Prislappen för den tuffa hösten blev 1,5 miljon euro.

– Vårt fullmäktige höll tre extra möten och sedan betalade vi ut strejkbidrag till dem som togs ut i strejk, säger Kari Sairo på Metall.

Metallarbetarförbundet har en strejkkassa på drygt 130 miljoner euro.

– Vi använder strejkkassan som en buffert för att utjämna konjunkturerna, säger Kari Sairo.

– Våra medlemmar behöver förbundet mest när det är svåra tider och de blir arbetslösa.

Därför är det helt naturligt att nöta på besparingarna när inflödet av medlemsavgifter minskar.

Metall bär inte upp medlemsavgifter av de medlemmar som är arbetslösa. Dessutom blir långvariga fackmedlemmar helt befriade från fackavgifter när de fyller 55.

År 2010 var andelen betalande medlemmar nere i 58 procent.

Bakåt i Pappers

Pappersförbundet har fått se sina medlemsintäkter minska med över en femtedel på fem år. År 2006 fick Pappersförbundet fortfarande över 10 miljoner euro i medlemsintäkter. 2010 var summan nere i 7,8 miljoner euro.

Det är siffror som kan utläsas ur Pappersförbundets offentliga redovisning. Pappers är ett av få fackförbund som publicerar sitt bokslut.

Orsaken till att Pappers medlemsintäkter minskar är att andelen yrkesaktiva pappersarbetare minskar hela tiden. Av Pappers medlemskår på 41 610 år 2010 var bara hälften kvar i yrkeslivet. Resten av medlemmarna är pensionerade.

I likhet med andra fackförbund försöker Pappers klara sina löpande utgifter med det som kommer in i medlemsintäkter. Det har inte lyckats de senaste åren. Redan 2009 blev Pappers tvunget att använda en del av intäkterna från placeringarna för att täcka kostnaderna. Det året räckte det med en knapp halv miljon i extra pengar. För år 2010 behövdes redan 2,2 miljoner euro av placeringsintäkterna för att finansiera Pappersförbundets omfattande verksamhet.

Pappersförbundet är ett rikt fackförbund med en förmögenhet värd över 100 miljoner euro. Förbundet har pengarna placerade i aktier och fastigheter.

Plus i kassan

Servicefacket Pam har fem gånger fler medlemmar än Pappers men förbundets förmögenhet är i klass med Pappers. Omkring 112 miljoner euro var nettoförmögenheten år 2010.
Till skillnad från industrifacken Metall och Pappers växer Pams medlemstal och samtidigt också medlemsintäkterna. År 2010 ökade Pams medlemsintäkter med 4,5 procent. Tillbaka till fackavdelningarna styr Pam bara 11 procent av sina medlemsintäkter.

För Finlands Livsmedelsarbetarförbund är trenden sjunkande. Antalet medlemmar har sjunkit och samtidigt har också intäkterna från fackavgifterna minskat.

Omstridda Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT stampar till synes på stället vad gäller antalet medlemmar. Men andelen yrkesaktiva medlemmar, som hör till arbetslöshetskassan, har sjunkit radikalt de senaste åren. 2009 försvann 4 000 betalande medlemmar. I medlemsintäkterna för 2010 syns det som en minskning med nästan en miljon euro.