”Ta ett steg tillbaka i konflikten med Iran”

USA och Israel har ett nära sam- arbete för att stoppa Iran från att bli en kärnvapennation, sade USA:s president Barack Obama i en intervju för tv-kanalen NBC i söndags. Målet är att lösa krisen på diplomatisk väg, men han tillade att andra metoder inte är uteslutna.

Några dagar innan sade USA:s försvarsminister Leon Panetta att Israel meddelat att landet överväger att bomba Irans kärnanläggningar i april, enligt Washington Post.
– Jag tror inte israelerna har fattat något beslut om vad de måste göra, sade Obama till NBC.

Men bakom kulisserna uppges presidenten vara oroad. Också Tytti Erästö, forskare i internationell politik vid Tammerfors universitet och expert på Irankrisen, anser att utvecklingen är oroväckande.

– Israel har hotat med preventiva attacker ända sedan 1994. Det handlar alltså om retorik, men den är farlig eftersom den ökar riskerna för att Iran går till konfrontation.

Urspårad debatt

Erästö tror att president Obama försöker få Israel att tona ned retoriken. Allra helst borde han fördöma den, men Erästö konstaterar att Obama har mycket lite svängrum när det gäller Israel. Hon önskar i stället att debatten skulle växla in på ett annat spår.

– Iran har inga kärnvapen och en majoritet av iranierna vill inte ha dem. Hoten mot Iran gör däremot att minoriteten får vatten på sin kvarn.
I debatten har vi, enligt Erästö, också glömt bort det faktum att Iran fortfarande är part i det nukleära icke-spridningsavtalet.

– Nordkorea meddelade 2003 att det inte är med i avtalet längre. Att Iran inte tagit något sådant beslut är väsentligt!
Erästö tror inte ens att Iran vill ha kärnvapen.

– En annan sak är däremot förmågan att kunna skaffa kärnvapen. Precis som Japan vill Iran antagligen ha teknologin för och kunskapen om hur man bygger ett vapen, om det skulle behövas. Den möjligheten vill Iran inte ge upp. Den har samtidigt avskräckande effekt.
Från ett israeliskt perspektiv tror Erästö att det handlar om att Israel är rädd att förlora sitt monopol på kärnvapen i regionen.

– Israel vill fortsätta vara ensamt om det här skrämselvapnet.
Israel vill också att strålkastaren i fortsättningen ska vara på Iran i stället för att riktas mot Israel självt i kommande förhandlingar om en kärnvapenfri zon i Mellanöstern.

”Väst delvis skyldigt”
Den senaste aktören som gått med i konflikten är EU, som infört importförbud på iransk råolja.
– Att Iran nu också har hamnat i ekonomiskt krig med EU gör bara relationerna till väst ännu spändare.

Den hårda pressen på Iran gör sitt till för att förvärra läget, tror Erästö.
– Ju mer Iran pressas, desto mer tvingas landet tänka på sin säkerhet. Det har gått prestige i frågan och Iran låter sig sannolikt inte påverkas av sanktionerna.

Erästö anser att det vore viktigt att återvända till förhandlingsbordet.
– Förtroendet måste byggas upp igen. Det gäller att inte vara allför ambitiös när läget är så här spänt. Man borde vara mer flexibel när det gäller kravet på att Iran slutar anrika uran. Det måste ju inte vara genast.

Samtidigt är Erästö oroad över den attackretorik som de republikanska aspiranterna till presidentkandidatposten kastar ur sig i den pågående primärvalskampanjen.
– Det är skrämmande att se hur de tävlar om vem som är mest hökaktig mot Iran.

Vilka konsekvenser skulle en attack mot Iran ha?
– Iranierna har sagt att de är redo att försvara sig. Iran stöder Hizbollah i Libanon, vilket betyder att rörelsen eventuellt skulle hjälpa till att attackera Israel.
– Alla aktörer vill ge sken av machomentalitet. Jag hoppas det stannar vid det. Alla aktörer har ju sunt förnuft och vet hur stora riskerna är.