Stilla protest i Helsingfors mot storebrorsfasoner

Jenni Hunnakko lyfter på masken som täcker hennes ansikte och slår fast vad som stör henne mest med Acta-avtalet hon demonstrerar mot utanför Centralstationen i Helsingfors.
– Avtalet har arbetats fram bakom ryggen på folk och det är mot demokratins grundprinciper, säger hon.

Hunnakkos mask är en symbol som setts också under tidigare Acta-demonstrationer. Den kommer från filmen V för vendetta, fantasythrillern där frihetskämpen V ska förändra det brittiska samhället, som förvandlats till en auktoritärt kontrollerad dystopi.

Hunnakko, som studerar bioteknik, är mest rädd för att avtalet kan ge internetoperatörer laglig rätt att snoka i folks privataffärer på nätet. Den allmänna kritiken mot avtalet handlar om just risken för bristande integritetsskydd, eftersom det ger myndigheter som tullen rätt att beslagta elektroniska apparater för att kontrollera om de använts för olaglig fildelning.

Där en del talar om Acta som ett handelsavtal, refererar andra till det som en världsomspännande upphovsrättslagstiftning som kan begränsa medborgarnas demokratiska rättigheter i form av censur.

Hunnakkos hälsning till politikerna är:
– Jag skulle inte buga så djupt för företagsvärlden.

Inte bara internetfråga
Nu spricker demonstrationer mot Acta ut över hela Europa. På Sergels torg i Stockholm ställde sig Europaparlamentariker Christian Engström från Piratpartiet upp förra veckan och talade om avtalsdetaljer som mildrats efter protester, men hur luddigheten i avtalet kvarstår.

– Det står att man ska uppmuntra till samarbete mellan internetleverantörer och rättighetshavare, alltså film- och skivbolag, men vem ska tolka avtalet? Jo, en kommitté som består av just de tjänstemän och lobbyister som förhandlat fram det.

Samtidigt som avsikten med avtalet är att skydda klädtillverkare och underhållningsindustrin för olaglig produktkopiering, ropar människorättsaktivister att en av avtalets konsekvenser är död och sjukdom.

Chefen Michael Gylling Nielsen på Läkare utan gränser i Danmark hör till de starkaste kritikerna. Han befarar att till exempel de läkemedelsproducenter som tillverkar originalversioner av antivirala mediciner mot hiv och aids kommer att kräva stopp för dem som producerar billigare parallellprodukter för fattiga länder i Afrika.

Myndigheternas försäkran om att avtalet inte skapar sådana situationer, tror han inte på.
– Vid en konflikt med dem som tillverkar kopior kan man hänvisa till patentskyddet och starta rättstvister. Medan grälen pågår måste tillverkningen av parallellmedicinerna upphöra och följden blir att smittade patienter går miste om livsnödvändig medicin samtidigt som smittorisken för andra ökar, säger han.