Den vita redaktören återskapar kriget på Twitter

– Det började av en slump, precis som det ska vara.

Författaren och journalisten Magnus Londen befann sig på antikvariatsområdet på bokmässan då han plötsligt fick syn på en hög gulnade Hbl-tidningar, noggrant sorterade enligt datum. Det visade sig vara hela årgången från 1918, adresserade till en O. Reuter i Åbo.

Efter en stunds prutande var högen hans och tankarna redan hundra år bakåt i tiden.

– Jag läste om gatustrider på Annegatan, om en man som blivit skjuten i lungan vid Alexen och om någon som blivit stucken med bajonett på Richardsgatan där jag själv bott. Inbördeskriget har alltid varit korta stycken i hissaböcker för mig. Det här var ett fantastiskt paket av detaljer.

Via ögonblicksskildringarna fick kriget plötsligt liv. Men hur delar med sig av ett sådant fynd? Valet föll på Twitter.

– Jag ville testa ett nytt sätt att koppla ihop gamla och nya medier. Jag gillar själv Twitter och dess funktioner, även om jag själv inte alls är någon online-person. På det brittiska kontot @RealTimeWWII kunde jag till exempel följa med jättespännande detaljer om upptakten till vinterkriget. Varför ska det ske bara i stora världen när vi kan göra det i Svenskfinland också?

Du tycker inte Twitter är för marginellt?
– Visst, Twitter än så länge är ett medium mestadels för proffs, men jag hoppas att fler nappar på. Fördelen där är att du kan följa någon utan att vara vän med personen i motsats till Facebook. Men det ska bli spännande att se hur det går, jag får inget betalt för detta, utan gör det för att jag helt enkelt vill.

Flera tweets per dag

Hur ska det alltså gå till? Vid midnatt 27.1.1918 tänds en eld i Folkets hus i Hagnäs, ett tecken på att upproret har börjat. Så inleder den vita redaktören sin rapportering om kriget. Dag för dag, ofta timme för timme, twittrar Londen detaljer från kriget.

– Allt baserar sig på det som står i Hbl. Jag vill poängtera att tidningen är helt på de vitas sida, så någon objektiv sanning kan jag inte lova. Det här är de vitas berättelse.

I början är rapporteringen tät, sedan uppstår en paus då inga tidningar ges ut.

– De röda intar tryckeriet och vill att Hbl ska bli deras infoblad. Redaktörerna fortsätter ändå jobba och ger efteråt ut samlingstidningar med allt som hänt på krigsfronten. I april börjar tidningen utkomma mer regelbundet igen.

– Det är verkligen en thriller, jag vet inte ens själv vad som kommer att hända.

För elever och lärare

En av målgruppen för rapporteringen är skolelever.

– Tänk vilken fascinerande tanke. En 17-åring går omkring på stan och så plötsligt piper det till i telefonen med ett meddelande om att de röda har intagit Ständerhuset och att alla skolor ska stängas och restauranger slå igen.

Londen lovar bjuda på en unik historieskildring, speciellt för dem som bor eller har bott i Helsingfors.

– Det jag främst vill åt är detaljerna. Jag kommer att nämna folk vid namn och många kanske känner igen en släkting eller händelse.

Allt sker i realtid. Språket kommer att vara lättillgängligt och modernt, samtidigt som Londen vill bevara tidens anda.

– På ett ställe talas det om den ”monarkistiska mördarregeringen” och på ett flygblad från de röda som den vita redaktören stöter på den 28 januari står det: ”Den reaktionära bourgeoisins skaror gå lös på arbetarklassen.”

– Hur jag ska få allt sagt på 140 tecken blir en utmaning, men jag gillar historia, språk och matematik, så det blir en perfekt kombination.