Foto: Karl vilhjalmsson/Reijo Kontinen är osäker på om han kommer upp till den rekommenderade mängden frukt och grönt om dagen.

Få europeer äter tillräckligt med frukt

Den senaste rapporten från Europeiska mat- och informationsrådet visar att endast fyra länder kommer upp till rekommenderade 400 gram frukt och grönsaker om dagen. En del länder räknar också potatisen som grönsak.

Den senaste rapporten från Europeiska mat- och informationsrådet visar att endast fyra länder kommer upp till rekommenderade 400 gram frukt och grönsaker om dagen. En del länder räknar också potatisen som grönsak.

– Det gör vi inte i Norden. Potatisen innehåller mycket stärkelse och energi, medan frukt och grönsaker mest innehåller fibrer, vitaminer och antioxidanter, säger Mikael Fogelholm, professor i näringslära vid Helsingfors universitet.

Lite uppgivet konstaterar han att alla vet att man bör äta mycket frukt och grönt varje dag, men ändå är det svårt att ändra folks vanor.
De socioekonomiska skillnaderna inverkar stort på våra matvanor, både i Finland och internationellt. Ju högre utbildning, inkomster och bättre självbild du har desto mer hälsosamt äter du.

– Pojkar i yrkesskolan är ett exempel på hur mycket hemmets attityder påverkar. Där äter bara 25 procent den rekommenderade mängden grönt dagligen. Det finns sallad i skolmaten, men pojkarna lägger mycket mindre mängder av den på tallriken än flickorna, liksom män äter mindre grönt än kvinnor. Ett av hans recept är att sänka momsen på grönt och frukt i hela Europa.

– Nu har man höjt sockerskatten. Vi får se om det har någon effekt. Utbudet på frukt och grönsaker är bättre än någonsin och butikerna har föredömligt placerat ut dessa varor på ett attraktivt sätt, säger Mikael Fogelholm.

Han talar varmt för det man i Danmark nu på allvar går in för, ett nordiskt brand, Nordic Diet, som kunde exporteras också till andra länder.
– Det finns ett växande intresse för nordisk vardagsmat. Det är ovedersägligt att våra rotfrukter, kål, rågbröd, fisk, havre, äpplen och päron, liksom olika bär är väldigt hälsofrämjande och står sig mot Medelhavsdieten, säger han.
På tal om Medelhavsdiet anser han att vi som sydeuropéerna borde blanda in mycket mera grönsaker i de dagliga maträtterna.

Stor åtgång
Vi beger oss till S-market i stationstunneln. Där dignar diskarna av fräscha citrusfrukter, äpplen, päron och exotiska frukter som papaya och grönsaksbordet är lika välförsett.
Precis som statistiken visar är det mest kvinnor som fyller sina påsar med de olika frukterna.

Reijo Kontinen är ett undantag. Han gillar clementiner och har en hel påse av dem.
– Knappast kommer jag upp till den rekommenderade mängden. Jag köper frukt lite när det råkar. Men jag äter mycket kål och morötter. Ibland köper jag också färdiga sallader från betjäningsdisken. Nog vet jag ju att det är hälsosamt att äta mycket grönt och frukt, men det är svårt att lära en gammal hund sitta, säger han.

Iida Antila, 22, plockar gurka och paprika i köpkorgen.
– Jag satsar mycket på det här och äter mycket grönsaker, som broccoli och blomkål, men jag är inte vegetarian. Visst kostar det en del, men jag tycker att det är viktigt att satsa på sin hälsa, säger hon.

Kati Latva som fyller på fruktdisken med franska äpplen säger att åtgången är stor.
– Vintertid köper folk mycket citrusfrukter. Ekofrukter och-grönsakerna blir allt populärare. Fastän de är dyrare går de åt. Men rotfrukter kunde vi gärna sälja mera av, säger hon.

Vi äter 256 gram grönt och frukt om dagen

• Enligt FN:s livsmedelsorganisation, FAO, har man börjat äta mera grönsaker i Europa under de fyra senaste decennierna.
• Ökningen har främst skett i Sydeuropa. I Grekland äter man 756 gram grönsaker dagligen (276 kg per år), medan man i Finland äter 195 gram (71 kg per år).
• I medeltal äter man 386 gram frukt och grönsaker per dag i Europa. En undersökning visar att endast mellan 6 och 24 procent av europeiska barn når upp till världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer på 400 gram daglien.
• Förutom lägre vikt, har stort intag av grönt och frukt förebyggande inverkan på hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och vissa cancerformer.