”Eurokollaps skulle ge värre depression än 30-talets”

Del 4 i serien Skuldkrisen

För uttalandet ovan står  Kaarlo Jännäri, som de senaste åren varit med och rett upp bankproblem på Island. Före det var han både direktör för Finansinspektionen och med om att reda upp den finska bankkrisen på 1990-talet. Nu är han orolig för att varken sydeuropéerna eller för den delen finländarna ser situationens allvar.

– Läget är mycket svårt just nu och det är inte så klokt av Finland att vara så strikt i garanti- eller majoritetsfrågor. Det ser ibland ut som om regeringen var mera rädd för Timo Soini än för en ny recession, säger Jännäri.

Han påpekar att beslutsfattarnas ansvar är stort. Också om det är svårt, så måste finländarna fås att inse att det ligger i vårt eget intresse att få de svagare EU-ekonomierna på fötter. Att fatta beslut som ger EU trovärdighet så att marknaderna stabiliseras måste nu ha högsta prioritet.

Också i Finland väntar svåra beslut under våren om vi vill hålla vårt kreditvärde vid AAA. Det gäller att samtidigt spara och höja skatterna för att få ekonomin på rätt köl. Och krismedvetenheten är kanske inte så stor som den borde vara, ens inom regeringen.

– Statsministern och finansministern vet vad som gäller, men alla andra kanske inte gör det.
Det enda Jännäri inte tycker man kan spara på är utbildning och forskning. Där måste vi bevara en hög nivå för att trygga tillväxten. Tillväxt måste också sökas på ett brett område, alla kan inte bli dataingenjörer, menar han.
– Tillväxtsidan är något av ett frågetecken, men det vi vet är att inget nytt Nokia finns.

Oroligheter väntar
På EU-nivå är Jännäri orolig för att grekerna inte inser behovet av de reformer som den grekiska regeringen nu lägger fram.
– Det blir så lätt sociala oroligheter, folk går ut på gatorna och protesterar. Protesterna kan mycket väl spridas till länder som Italien och Spanien som också har problem. Tiderna är farliga, men det är inte eurons fel, säger Jännäri.
Som pensionerad bankman ser han bankernas roll i krisen som stor. Både övervakningen och regleringen ska skärpas enligt de principer EU nu lagt fram, att skjuta upp till exempel Basel 3 som reglerar kapital och likviditet skulle enligt honom vara bekymmersamt.

– Jag har aldrig sett banker som är tillfreds med några nya regler, därför ska man ta deras klagovisor med en nypa salt, säger Jännäri.
Att kapitalisera bankerna är nödvändigt, men det ska inte ske i form av lån, utan om staterna skjuter till kapital ska de också gå in som ägare, anser Jännäri.

Han ser positivt på förslaget att låta EU:s permanenta stödfond ESM låna pengar också till stater.
Det kunde hjälpa länder att investera i banker, som annars har problem med att skaffa kapital på den internationella finansmarknaden.

– Hittills har ECB hållit systemet i skick, men så kan det inte fortsätta. De treårslån bankerna nu beviljas är långt från det som traditionellt är centralbankens fokus.
ECB bör enligt Jännäri hålla sig till en strikt linje och inte köpa upp obegränsat med svaga länders masskuldebrev. För ECB har en viktig uppgift i att hålla inflationen stången. Fortsätter den nuvarande linjen kan den på sikt komma att skena i väg.

Jobbigt på Island
De senaste åren har Kaarlo Jännäri fungerat som rådgivare för den isländska regeringen då det gällt att reda upp örikets bankkris. Processen där är fortfarande på gång, uppger han.

– Banksystemet är inte så omorganiserat som man kunde önska sig och bankerna ägs fortfarande av representanter för sina fordringsägare. Ännu finns ingen bestående lösning på ägarstrukturen.

Bankerna är visserligen uppdelade i så kallade goda och dåliga banker och de goda bankerna har fått kapital så att de, och med dem den isländska vardagsekonomin, kan fungera.
Jännäri hoppas på en lösning för bankstrukturen så småningom. Men först måste också den så kallade Icesaveproblematiken lösas. Icesave bestod av högräntekonton, som blev värdelösa när det isländska banksystemet kollapsade 2008. Storbritannien och Holland ersatte sina medborgare för förlusterna, men islänningarna vägrar ersätta de brittiska och holländska regeringarna.

Fallet behandlas nu i EU:s och Eftas domstol.